Tidigare blogginlägg

FOTO: Anders Erkman (1958-2020)

Foto: Anders ErkmanKAJSA ZETTERLUND (Tullamore Brothers) 2013.

/ Håkan

Englandslistan: 21 augusti 1965

BEATLES (MITT FAVORITÄMNE NÄR DET GÄLLER 60-talet) släppte tre-fyra unika singlar varje år under det decenniet och alla rusade mot förstaplatsen på Englandslistan. Så också "Help!" som släpptes som singel 19 juli för att 6 augusti följas av ett album med samma namn. I svår och omöjlig konkurrens är det faktiskt min största Beatles-singellåt och huden knottrar sig fortfarande när jag hör John Lennon sjunga sitt rop på "hjälp!".
    Innan det intensiva 1965 var slut kom ytterligare ett Beatles-album, "Rubber soul"...
   Konkurrensen på toppen av Englandslistan var kanske inte så stor, Fortunes och Jonathan King var inga seriösa medtävlare, men Animals "We gotta get out of this place" rangordnar jag som den gruppens näst bästa singel efter "It's my life".
   Veckan efter skulle Sonny & Chers mäktiga singel, den snabbklättrande "I got you babe", ta över förstaplatsen och efter ytterligare en vecka skulle Rolling Stones "Satisfaction" toppa listan.
   Byrds stora genombrott med Bob Dylan-låten "Mr tambourine man" var på väg ned på listan men samtidigt klättrade gruppens uppföljare, även den skriven av Dylan, "All I really want to do" med raska steg uppåt. Lustigt sammanträffande att även Cher just här inledde sin solokarriär med samma låt fast inte fullt lika kommersiellt framgångsrik.
   Bob Dylan själv gick in på en 31:a plats med "Like a rolling stone" och skulle månaden efter nå topp 5. Samma sak för den amerikanska trion Walker Brothers (inklusive Scott Walker) som med sin första hit, Burt Bacharach-låten "Make it easy on yourself", skulle nå förstaplatsen sista veckan i augusti.
    Två mycket fina singlar att minnas, Kinks "See my friend" och Yardbirds "Heart full of soul", var på väg ur listan.
   

/ Håkan

Englandslistan: 4 juni 1966

ROLLING STONES HADE PRECIS LÄMNAT förstaplatsen med "Paint it black" och ersattes där av något helt annat. Frank Sinatra fick sommaren 1966 sin kanske allra största hit, "Strangers in the night" som skrevs av den tyske orkesterledaren Bert Kaempfert och sedan fick låten engelsk text av de amerikanska låtskrivarna Charles Singleton och Eddie Snyder.
   Även Troggs legendariska inspelning av Chip Taylors "Wild thing" var på väg nedåt på listan liksom Manfred Manns "Pretty flamingo", Lovin' Spoonfuls "Daydream" och Beach Boys tolkning av den gamla traditionella låten "The John B sails".
   Bob Dylans "Rainy day women #12 & 35" (korrekta titeln), en försmak från det kommande albumet "Blonde on blonde", hade också nått kulmen på Englandslistan.
   Animals "Don't bring me down" och Percy Sledges berömda "When a man loves a woman" skulle däremot klättra högre på listan, dock utan att nå Topp 5.
   Glädjande att se Yardbirds singel "Over, under, sideways, down" figurera på singellistan, dock på blygsamma placeringar. Sedan skulle gruppen Merseys nå en 4:e-plats med sin karriärs kommersiella höjdpunkt med sin uptempo-version av McCoys-låten "Sorrow". David Bowie gjorde en uppmärksammad version av låten på sitt coveralbum "Pin-ups".   

/ Håkan

FOTO: Anders Erkman (1958-2020)

Foto: Anders ErkmanTOM PETTY 1987.

/ Håkan

Englandslistan: 8 februari 1969

HISTORIEN FRÅN FEBRUARI 1963 UPPREPAR SIG, exakt sex år senare, när en instrumentallåt toppar Englandslistan. Bluesbandet Fleetwood Macs softa låt, Peter Greens "Albatross" blev gruppens stora kommersiella genombrott med en överraskande instrumentallåt och fick samtidigt kritik från den traditionella bluespubliken. Nye gitarristen Danny Kirwan gör här sin debut i gruppen.
   På andraplatsen fanns ännu en kvalitetspoplåt, "Blackberry way", med gruppen The Move, skriven av gruppens ledare Roy Wood, med många hits på sitt samvete. Gruppen skulle snart utvecklas till Electric Light Orchestra och sedan splittras när Jeff Lynne blev den gruppens starke man.
   Marmalade hade precis toppat Englandslistan med sin cover på Beatles-låten "Ob-la-di ob-la-da" och humorgruppen The Scaffold slog igenom kommersiellt med "Lily the pink" och hade också ockuperat förstaplatsen. Men nu var båda singlarna på väg ned.
   En annan engelsk grupp med komiska rötter, Bonzo Dog Doo Dah Band, var också på väg ned efter hyfsade framgångar med mycket intressanta "I'm the urban spaceman" som var producerad av Paul McCartney under pseudonymen Apollo C Vermouth.
   Andy Fairweather-Lows walesiska grupp Amen Corner var på väg mot en kommande förstaplats med sin största hit "Half as nice" (eller "(If Paradise Is) Half as Nice" som den korrekt heter) som hade italienskt ursprung.

/ Håkan

Englandslistan: 25 juli 1964

SOMMAREN 1964 INLEDS "KAMPEN" MELLAN Beatles och Rolling Stones. 25 juli 1964 drog Beatles det längsta strået. En originallåt, titellåt på Beatles nya film, slog en coverlåt. Stones hade inte riktigt kommit igång med låtskrivandet men deras version av The Valentinos "It's all over now" är ändå en klassiker i gruppens diskografi.
   Det finns fler klassiker på den här veckans Englandslista. Manfred Manns "Do wah diddy diddy" är på väg mot förstaplatsen. Och Animals legendariska tolkning av "House of the rising sun" har precis lämnat förstaplatsen bakom sig.
   Förutom Beatles egen framgång på listan så fanns det åtskilliga exklusiva Lennon-McCartney-låtar på listan med andra artister: "Nobody I know" med Peter & Gordon, "Like dreamers do" med Applejacks och "From a window" med Billy J Kramer with the Dakotas.
   Och listan pryds av ännu en fin Dusty Springfield-låt, hennes version av Burt Bacharachs "I just don't know what to do with myself".

/ Håkan

FOTO: Anders Erkman (1958-2020)

Foto: Anders ErkmanBAGARI-HAYES 2013.

/ Håkan

Englandslistan: 9 juli 1966

DEN HÄR VECKAN, MITT I SOMMAREN 1966, var Englandslistan verkligen fylld med flera klassiker. Beatles toppade listan med "Paperback writer" för tredje veckan i rad och Kinks skulle snart komma att ta över förstaplatsen med den ännu mer legendariska sommarhitlåten "Sunny afternoon".
   Gene Pitney-låten på tredjeplatsen, Randy Newmans "Nobody needs your love" har jag tyvärr förträngt men Hollies "Bus stop", Graham Gouldman-låten, tillhör ju det bandets allra bästa singlar.
   Sedan följer den märkliga historien om en av pophistoriens största och bästa låtar, den Phil Spector-producerade "River deep, mountain high", som mystiskt aldrig blev en hit för Ike & Tina Turner i USA (som bäst en #88-placering...). Men i England gick det bättre med en Topp 3-placering.
   Chris Farlowes "Out of time", en Rolling Stones-cover ursprungligen från "Aftermath"-albumet, och Georgie Fames "Get away" var båda på väg mot förstaplatsen.
   På den övriga listan finns några oförglömliga singlar som dock aldrig slog kommersiellt ordentligt men är fina minnen från sommaren 1966: "Sittin' on a fence" (ännu en Jagger-Richard-låt) med duon Twice As Much och den Shel Talmy-producerade "Painter man" med The Creation.
   Sedan borde Dusty Springfields version av "Goin' back" nått högre än plats 10 i månadsskiftet juli/augusti.

/ Håkan

Englandslistan: 17 Augusti 1968

I MITTEN PÅ AUGUSTI 1968 TOPPADE USA Englandslistan när den amerikanska gruppen Tommy James & the Shondells noterade sin andra Englandshit med "Mony mony" som märkligt nog aldrig kom in på Tio i Topp. James och gruppen hade fått sitt genombrott två år innan med "Hanky panky", som däremot nådde Tio i Topp, och hade därefter en rad hits i hemlandet USA. Störst var nog "I think we're alone now".
   I övrigt var toppen på Englandslistan en grotesk blandning musik med den vilda engelska rockgruppen The Crazy World Of Arthur Brown, amerikansk easy listening (Herb Alpert) och ständigt hitaktuella Tom Jones och Dusty Springfield.
   Den här veckan var listan i övrigt som vanligt en blandning av "vuxenpop" (Des O'Connor, Richard Harris...) och kvalitetspop med Kinks och Small Faces. Plus singlar med Beach Boys, Aretha Franklin och Bee Gees på väg mot riktiga toppen. Och popgenren tuggummipop representerades av den amerikansks gruppen Ohio Express

/ Håkan

FOTO: Anders Erkman (1958-2020)

Foto: Anders ErkmanMAGNUS LINDBERG 1993.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.