Blogginlägg från 2016-09-30

I min skivhylla: The Photos

THE PHOTOS: The Photos (Epic Photo 5)

Release: Juni 1980
Placering i skivhyllan: Hylla 8. Mellan Sam Phillips "Cruel inventions" (1991) och Michael Pinders "The promise" (1976).

AMBITIONEN MED KATEGORIN "I MIN SKIVHYLLA" är att kunna fånga in skivor med största möjliga variation på alla hyllor. Så här långt har det varit katastrofalt enkelriktat, åtminstone geografiskt, när jag under fem veckor enbart har skrivit om amerikanska skivor. Det är alltså i högsta grad dags för en engelskproducerad skiva att bli analyserad på nära håll.
   Jag har egentligen alldeles för kärleksfulla minnen av kvartetten The Photos för att jag sÃ¥ här 36 Ã¥r senare ska kunna känna mig objektiv och neutral inför Ã¥terbesöket hos gruppens debutalbum. När jag just nu, till min stora förvÃ¥ning, dessutom upptäcker att Elvis Costello har en liten roll pÃ¥ skivan blir jag verkligen överrumplad.
   De huvudsakliga rötterna i The Photos fanns i engelsk punk 1977/78. De tre musikerna i bandet, gitarristen Steve Eagles, trummisen Olly Harrison och basisten Dave Sparrow, spelade i Eveshams stolthet Satan's Rats utan större kommersiell framgÃ¥ng. Gav ut nÃ¥gra singlar producerade av Rikki Sylvan. Det bandets sÃ¥ngare, Paul Rencher, gled lÃ¥ngsamt ifrÃ¥n övriga musiker och när han lämnade bandet ersattes han av Wendy Wu som utan erfarenhet blev ny sÃ¥ngerska. I samband med det, januari 1979, bytte bandet namn till The Photos men i repertoaren fanns fortfarande Satan's Rats-lÃ¥tar. Samtidigt utvecklade bandet ett poppigare och till viss del snällare sound som pÃ¥ skiva kom att jämföras med Blondie.
   Under min första London-tripp i mars 1980 blev konserten med Photos pÃ¥ Marquee en av mÃ¥nga ( Holly & the Italians, Wreckless Eric, Original Mirrors ...) fantastiska liveögonblick. Rivig poprock med uttrycksfulla sÃ¥ngerskan Wendy Wu som blickfÃ¥ng (se Stefan Wallgrens bild till vänster) har etsat sig fast pÃ¥ näthinnan och i öronen. Vi hade faktiskt bokat intervjutid med Wendy och det övriga bandet men som nykomlingar i storstaden med tunnelbanenätet som outforskad mark och taxi som vägrade köra sÃ¥ lÃ¥ngt Ã¥kte vi vilse i södra London och missade lite snopet det förmodligen intressanta mötet.
   DÃ¥ hade bandet bara en singel bakom sig, "I'm so attractive", men fler singlar och debutalbumet var pÃ¥ väg. Förstasingeln var frÃ¥n ett tidigare inspelningstillfälle med Colin Thurston som producent och pÃ¥ det nya materialet var teknikern/nye producenten Roger Bechirian ansvarig för produktionen.

BECHIRIAN, FÖDD I INDIEN, HADE EN LÅNG ERFARENHET som tekniker och hade precis inlett sin karriär som producent, på skivor med Lene Lovich, The Flamin' Groovies och The Undertones. Från 1978 ("This years model") inledde han som tekniker det regelbundna samarbetet med Elvis Costello och det är naturligtvis den kontakten som möjliggjorde Costellos hemliga inhopp på Photos skiva under namnet Horace Barlow.
   En pseudonym Costello använt sig av vid nÃ¥gra fÃ¥ tillfällen. Han och hans Attractions dök upp som oannonserat förband till Rockpile i februari 1980 under gruppnamnet The Horace Barlow Experience. PÃ¥ Dave Edmunds "Twangin'" (1981) har Barlow fÃ¥tt credit för "title concept". PÃ¥ Photos-albumet spelar Costello piano pÃ¥ en lÃ¥t, reggaepoppiga "Maxine", och har arrangerat strÃ¥karna pÃ¥ "Loss of contact" som även den har reggaeinfluenser.
   Jag var väldigt imponerad av Photos live och blev lite besviken när albumet dök upp pÃ¥ sommaren 1980. De vassa kanterna pÃ¥ repertoarens scenversioner hade uppenbart filats ned i studion till nÃ¥got mjukare och mindre personligt. Hade tidens tand varit vänligt mot Photos debutalbum var nu min försiktiga undran.
   Som helhet innehÃ¥ller Photos album utan titel Ã¥tskilliga hitpotentiella lÃ¥tar och kanske är jämförelsen med Blondie mer positiv idag än dÃ¥. Visserligen gillar jag fortfarande de rockigare och mer tempoladdade lÃ¥tarna mest pÃ¥ skivan, inledningslÃ¥ten "Do you have fun", Kirsty MacColl-doftande "All I want" och "Evelyn 11". Och balladerna lyser med sin frÃ¥nvaro, coverversionen av Burt Bacharachs "I just don't know what to do with myself" är pÃ¥tagligt blek och i sammanhanget ganska malplacerad.
   Med första upplagan av det här albumet följde "The blackmail tapes", en extraskiva, Ã¥tta-lÃ¥ts-ep eller minialbum, med gruppens tidiga repertoar där flera Satan's Rats-lÃ¥tar finns med. En "garageinspelning" där ett ruffigare och mindre sminkat Photos bränner av sina tidiga lÃ¥tar i ofta furiöst tempo, ett sound som lÃ¥ter mer live och ger tillbaka minnet av Marquee-spelningen. Speciellt när de här gör samma coverlÃ¥tar, "I saw her standing there" och "Do you wanna dance", i fräscht rocktempo.
   Trots en framgÃ¥ngsrik skivdebut (4:a pÃ¥ Englandslistan) skulle den här upplagan av Photos spricka inom ett Ã¥r. Wendy Wu lämnade och ersattes av amerikanskan Ché Zuro men gruppen spelade ändÃ¥ in albumet "Crystal tips and mighty mice" med Tony Visconti som producent men skivan blev outgiven fram till 2008.
   Wendy (som egentligen hette Yates i efternamn) provade under 1982 och 1983 pÃ¥ en solokarriär men det hände ingenting. Och gruppen Strange Cruise, som hon hade tillsammans med Steve Strange nÃ¥gra Ã¥r senare, försvann i mängden.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.