Blogginlägg från 2013-09-11

Tributes: Waylon Jennings

"Lonesome, On'ry and Mean" (Dualtone, 2003)

När Waylon Jennings dog 2002, 64 år gammal, hade en lång och brokig karriär bakom sig. På slutet av 50-talet spelade han i Buddy Hollys grupp, inledde 60-talet som rockabillyartist för att sedan satsa på countrygenren. Först som traditionell countrysångare men han kände sig snart begränsad i det strikta Nashvillesoundet och sökte sig till rockigare och mer gränslös musik. Där blev han en del i den nya outlaw-generationen av countryartister. När Neil Young 1985 gjorde sin countryskiva "Old ways" var Waylon, som spelar på skivan, en av förebilderna.

Som regel brukar tributeskivor innehålla uteslutande material som den hyllade artisten har skrivit själv men i det här fallet är det annorlunda. Trots en lång karriär var Waylon Jennings ingen utpräglad låtskrivare så när de amerikanska artisterna här hyllar Jennings ett år efter hans död är en majoritet av materialet skrivet av andra.
   Det är en utsökt blandad artistskara som känt sig manade att bidra. FrÃ¥n helt naturliga namn som Guy Clark, Cowboy Jack Clement och Kris Kristofferson till rockigare artister som John Doe (frÃ¥n X) och Henry Rollins. Variationen pÃ¥ skivan blir därför väldigt positiv.
   Det blir exempelvis mycket intressant när lÃ¥tskrivaren Jack Clement dyker upp och sjunger sin egen "Let's All Help The Cowboys (Sing The Blues)", som Waylon sjöng in 1975. Eller när Kris Kristofferson sjunger Waylons egen "I do believe" precis som han gjorde pÃ¥ Waylons begravning.
   Ã„ven Crickets bidrag "Waymore's blues" är passande dÃ¥ Waylon, vid tiden för Buddy Hollys flygkrasch, var medlem i bandet. Och det är ett fräscht bidrag där gruppen faktiskt lÃ¥ter mer J J Cale än Waylon Jennings.
   Naturligtvis är det övervägande countrymusik pÃ¥ skivan där kanske de kvinnliga deltagarna överraskar allra mest när de tolkar Jennings. Som exempelvis Nanci Griffith, Norah Jones, Carlene Carter och Allison Moorer.

Innehållet:
1. Guy Clark - Good Hearted Woman
2. Nanci Griffith - You Asked Me To
3. Dave Alvin - Amanda
4. Norah Jones - Wurlitzer Prize (I Don't Want To Get Over You)
5. Cowboy Jack Clement - Let's All Help The Cowboys (Sing The Blues)
6. John Doe - Only Daddy That'll Walk The Line
7. Junior Brown - Nashville Rebel
8. Robert Earl Keen - Are You Sure Hank Done It This Way
9. Carlene Carter - I've Always Been Crazy
10. Radney Foster with Roger Creager - Luckenbach, Texas (Back To The Basics Of Love)
11. Allison Moorer - Storms Never Last
12. Kris Kristofferson - I Do Believe
13. Alejandro Escovedo - Lock Stock and Teardrops
14. The Crickets - Waymore's Blues
15. Henry Rollins - Lonesome, On'ry and Mean

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.