Blogginlägg från 2016-02-17

Covers: Thea Gilmore

THEA GILMORE: John Wesley Harding (Fullfill, 2011)

Den engelska folkrocksångerskan Thea Gilmore gör inte bara ett album med enbart Bob Dylan-låtar. Hon går ett steg ytterligare och gör covers på ett helt Dylan-album, "John Wesley Harding" (1967). Och hon gör det med bravur. Hon lyckas dessutom göra det på ett händelserikt och varierat sätt och det blir på sätt och vis mer spännande än på Dylans tämligen akustiska original.
   Hon tog med sig tre killar in i studion, gitarristen Robbie McIntosh, trummisen Paul Beavis och basisten (och maken) Nigel Stonier. Ut kom hon med en bÃ¥de poppig, rockig och avskalad skiva.
   Thea har en röst anpassad engelsk folkmusik, fullt jämförbar med Sandy Denny och Linda Thompson och ibland tänker jag pÃ¥ Chrissie Hynde, men lÃ¥ter arrangemangen ganska respektlöst ibland dra iväg in i elektriska orgier där tempot blir furiöst och nästan gÃ¥r överstyr. Kanske var det därför det tvÃ¥ minuter lÃ¥nga frenetiska utbrottet "The wicked messenger" plötsligt avbryts när det svänger som mest?
   Men skivan börjar ganska osensationellt med titellÃ¥ten men redan pÃ¥ "As I went out one morning", där gitarrerna väl närmast kan jämföras med Neil Young, är det elektriskt och rockigt med munspel. Sedan fortsätter det med underbart folkrockiga "I dreamed I saw St. Augustine" och jag hör ekot av Richard Thompson. Just den här lÃ¥ten startade hela det här projektet när Thea 2002 spelade in den för en skiva som följde med tidningen Uncut. "I pity the poor immigrant" har samma rötter i den engelska folkrockmusiken.
   "All along the watchtower" börjar akustiskt och rytmiskt men blir allt rockigare och "Drifter's escape" nÃ¥gra lÃ¥tar senare utvecklas till ett elektriskt monster och dÃ¥ är det uppenbart Jimi Hendrixs covers av lÃ¥tarna som influerat mer än Dylans original.
   Men det är ju balansen och variationen i arrangemangen som gör Theas tolkningar av Dylan som gör hela albumet sÃ¥ njutbart och spännande att lyssna pÃ¥. Pianoballaden "Dear landlord", förhÃ¥llandevis akustiska "The ballad of Frankie Lee and Judas Priest" och "I am a lonesome hobo", träsksoundet i "Down along the cove" och den avslutande "I'll be your baby tonight" blir den betydelsefulla motvikten pÃ¥ detta rekommenderade album.


1. John Wesley Harding 2:54

2. As I Went Out One Morning 4:04

3. I Dreamed I Saw St. Augustine 4:45

4. All Along The Watchtower 3:09

5. The Ballad Of Frankie Lee And Judas Priest 4:27

6. Drifter's Escape 2:58

7. Dear Landlord 3:27

8. I Am A Lonesome Hobo 2:28

9. I Pity The Poor Immigrant 4:46

10. The Wicked Messenger 1:59

11. Down Along The Cove 3:55

12. I'll Be Your Baby Tonight 3:26

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.