Blogginlägg från 2012-11-29

Nick Lowe februari 1978

Foto: Micke Rip

Plötsligt händer det, pusselbitarna faller på plats och frågorna som aldrig ställdes får ett svar. Allt handlar om bilden ovan som är tagen i februari 1978, av Micke "Rip" Borg, som förklarar och daterar bilden där Nick Lowe spelar på en dubbelhalsad gitarr/bas.
   Utan att veta nÃ¥gra detaljer bestämde jag själv en gÃ¥ng att bilden är frÃ¥n nÃ¥gonstans 1977/78 med tanke pÃ¥ att Nick spelade pÃ¥ en liknande gitarr under Stiff-turnén 1977.
   DÃ¥ fÃ¥r jag det exakta svaret av fotografen själv som berättar att Nick Lowe med band spelade förband(!) till Wasa Express pÃ¥ Domino i Stockholm i februari 1978. Bandet är en smärre sensation med enbart Terry Williams som naturlig. Den lÃ¥nghÃ¥riga gitarristen till vänster är Albert Järvinen som hade spelat i finska Hurriganes tidigare och den andre gitarristen till höger är Martin Belmont frÃ¥n Rumour.
   Det ryktades en gÃ¥ng i tiden att Pekka "Albert" Johannes Järvinen, han tog sitt artistnamn Albert efter sin idol Albert King, var pÃ¥ gÃ¥ng att ersätta Wilko Johnson när han lämnade Dr Feelgood i mars 1977.
   Micke berättar ocksÃ¥: "Träffade Nick Lowe i somras och han berättade att den där dubbelhalsade tingesten som han spelar pÃ¥, nog bara spelades pÃ¥ live vid detta tillfälle. Den var tydligen hemsk att spela pÃ¥ och kort därefter sÃ¥ldes den till basisten i bandet Barclay James Harvest."
   Bilden finns numera ocksÃ¥ med i Nick Lowes diskografi som först publicerades i september 2011.

/ HÃ¥kan

The Rock Tour Of London 1988

Tidigare i höst publicerade jag och Lasse Kärrbäck en omfattande diskografi med Will Birch och fullt fokus på Kursaal Flyers och The Records. I måndags fick jag i samband med presentationen av Kursaals-singeln "Television generation", på min singel-100-lista, en kommentar av en läsaren LBz som informerade om att Birch en gång i tiden genomförde en rocksightseeingbuss i London.
   Jag letade snabbt i mitt minne och upptäckte att jag sommaren 1988 faktiskt upplevt "The Rock Tour Of London" med Birch som vägledare. Och sedan skrev en liten artikel i Nerikes Allehanda (23 augusti 1988) som ni kan läsa här:



/ HÃ¥kan

Kaotisk kväll med Persson

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 7/12 1990.

PERSSONS PACK
Ritz, Örebro 5 december 1990

Från kultstatus till sammansvetsat rockband på ett år. Det svenska hemvävda bandet Perssons Pack går från klarhet till klarhet.
   Gruppens senaste album tillhör Ã¥rets bästa svenska skivor och scenframträdandet pÃ¥ Ritz i onsdagskväll saknade inte mycket av naturlig spelglädje och mängder av personlighet.
   Det var tämligen självklart att Perssons Pack slog igenom förra Ã¥ret efter debutskivan. Utan att ha varken märkvärdig röst eller framföra välrepeterad musik sÃ¥ hade Per Persson en förnuftig personlighet som dittills svensk rockbransch saknat.
   Live var det mer kaotisk spänning i luften än musikalisk historia i anteckningsblocket. När de stod pÃ¥ Ritz scen strax före jul förra Ã¥ret var det en kulthändelse om än av bÃ¥de lustig och intressant sort.
   DÃ¥ saknade kvartetten Perssons Pack bÃ¥de trumslagare och strÃ¥lkastare. I onsdagskväll saknades ingenting.
   Debutskivan innehÃ¥ller Perssons kanske mest klassiska lÃ¥tar men är till sin helhet lite ojämn. Med Ã¥rets andra skiva, "Kanoner och smÃ¥, smÃ¥ saker", har Perssons Pack höjt ribban, utvecklat ett drivet personligt sound och utökat repertoaren med Ã¥tskilliga trumfkort.
   Ã„ndÃ¥ var majoriteten av lÃ¥tarna pÃ¥ onsdagskvällens konsert överraskande hämtade frÃ¥n debutskivan. Men publiken älskade bÃ¥de gamla och nya lÃ¥tar med samma frenesi.
   Under Perssons Packs pÃ¥gÃ¥ende turné har det pÃ¥ alla platser varit hög stämning och nära nog kaotiskt. PÃ¥ ett packat Ritz var det allsÃ¥ng, stoj och glam. Inte kaos men en väldigt älskvärd atmosfär.
   Med Ingemar Dunker pÃ¥ trummor har Packet fÃ¥tt en ryggrad som tidigare saknades. Men det handlade aldrig om att hävda sig för musikerna i bandet. De umgÃ¥s. Spelar tillsammans och har uppenbart roligt.
   Inte ens det faktum att bandets musikaliske hörnpelare, Niclas Frisk, ligger pÃ¥ Mora lasarett med blödande magsÃ¥r kunde stjälpa bandet. Tillfällige inhopparen Pelle Sirén var trots en del missar mycket rutinerad.
   En konsert med Perssons Pack är inte bara röj och högt tempo. Per Persson var inte rädd att sänka tempot, prata med publiken och visa musklerna. Bara det gör honom sÃ¥ unik i Sveriges musikliv.
   Konserten inleddes lite mjukt med den instrumentala "Irma". Redan pÃ¥ andra lÃ¥ten "En sÃ¥ng om dig" visste vi att det skulle bli en underbar konsertupplevelse.
   Och efter toppar som "Sista kvällen i juni", "SmÃ¥, smÃ¥ saker", "Hanna", "En uslings melodi" och nÃ¥gra takter frÃ¥n "London calling" kunde vi gÃ¥ hem i vinternatten med ett susande välljud i öronen.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.