Blogginlägg från 2016-01-19
Kjell Alinge (1943-2016)
DET BÖRJADE PÅ 60-TALET. JAG VAR EN HÄNGIVEN lyssnare av musik men framförallt lyssnade jag på radioprogram. Jag växte upp framför transistorradion. Jag följde allt från Pop 63, 64 och så vidare där musiknyheter presenterades och nya skivor spelades. Givetvis var också USA-listan på onsdagar, Englandslistan på torsdagar och vårt eget Tio i Topp viktiga informationskällor när något som liknade musikjournalistik bara gick att läsa om i veckotidningen Bildjournalen. Radiorösterna Klas Burling, Leif H Andersson och framförallt Lennart Wretlind var nödvändiga presentatörer men viktigast var musiken.
60-tal blev 70-tal och en ny röst, en personlig radiomänniska dök upp, Kjell Alinge, som radikalt förändrade radiolyssnandet. Plötsligt fanns det en röst som nästan var viktigare än musiken. Hans radioserie "Hemma hos" 1971-76 med Janne Forssell blev till historia fast den sändes på sena kvällstider. Påträngande och provokativa sketcher trängdes med humoristiska inslag ofta på olika dialekter. Det var helt gränslöst och inslagen kunde heta "Melodicharaden", "En dag ringde Indira Ghandi och störde" och "Jakten på förstagångsväljarna".
1976 och 1977 släpptes många av de här inslagen på två "Hemma hos"-album och blev kult i många kretsar. Och 2004 återutgavs allt på tre cd med ytterligare inslag.
Tidigt 70-tal gjorde Kjell Alinge också mer konventionella radioprogram åt Sveriges Radios ungdomsredaktion. Sommaren 1974 underhöll han i "Pop i sommarnatt" som på hösten följdes av Pop 74. Ny musik mycket personligt presenterad av Kjell. Under några år i mitten på 70-talet skrev han ny radiohistoria med Asfalttelegrafen som var den naturliga fortsättningen på Pop 74. Det var där jag upptäckte engelsk pubrock och de allra första punkgrupperna ty Kjell Alinge hade koll och presenterade allt på sitt eget mycket fascinerande sätt.
80-talet kom och en ny mycket legendarisk radioserie lanserades, Eldorado. Sändningstid var tisdags- och lördagskvällar 22:00-00:00 och då handlade det om mer glamorös musik i en välgjord elegant mix. Rupert Hine skrev signaturmelodin, Michael B Tretow gjorde jinglar och Alinges mellansnack svällde till surrealistiska berättelser. Mycket oförglömligt och inte så sällan nyhetsbaserat. Exempelvis fick han på John Lennons dödsdag 9 december 1980 göra ett helt direktsänt minnesprogram. Hösten 1981 ändrades Eldorados sändningstider till söndagar 11:00-13:00 och blev ett underbart soundtrack till trötta söndagar.
Specialinspelade låtar med kända artister förekom och gavs senare ut på två album. Exempelvis Eva Dahlgrens "Eldorado", Adolphson & Falks "Blinkar blå", Peter R Ericsons båda låtar "Sommarkort" och "Stanna på is" med Cornelis Vreeswijk respektive Anne-Lie Rydé och Ola Magnells svenska version av Simon & Garfunkels "The boxer", "Boxaren".
Jag vill minnas bilden av Kjell Alinge med det vildvuxna hårsvallet och svadan, det poetiskt utformade språket, som målade och engagerade på samma gång. Det var länge sedan radion tystnade i mitt liv. Nu har även radions viktigaste och mest personliga röst tystnat.
Kjell Alinge avled 17 januari 2016.
Fotnot: Något av Kjell Alinges oöverträffade radiohistoria finns samlat på den här sidan.
/ HÃ¥kan
Glenn Frey (1949-2016)
STORA OCH BETYDELSEFULLA MÄNNISKOR från pop- och rockbranchen och musikbranschen i övrigt faller som käglor just nu. Jag får precis höra att radiolegenden Kjell Alinge har dött...
Glenn Frey var inte min favorit i Eagles vilket inte betyder att han var en helt anonym musikpersonlighet. Tänker jag när jag tar min sedvanliga morgonpromenad och himlen var lika blå och molnfri som på omslaget till Eagles första album 1972.
När jag sedan sätter mig till rätta får minnet av Glenn Frey en viss upprättelse, i alla fall som Eagles-medlem. Kanske är det Beverly Hills Cop-låten "The heat is on", där han samarbetade med syntpopkillarna Harold Faltermeyer och Keith Forsey som svärtat ned hela hans rykte?
Nåväl, i Eagles var han ledargestalt tillsammans med Don Henley och de skrev en rad låtar tillsammans. Men gruppens första singelhit var "Take it easy", som tog mig med storm när countryrock nådde sin kulmen, och den skrev Frey tillsammans med Jackson Browne och även sjöng den.
Sedan radade Frey med övriga Eagles-medlemmar, väldigt ofta tillsammans med just Don Henley, upp många klassiker som han i flera fall också sjöng. Som exempelvis "Tequila sunrise", "Lyin' eyes", "New kid in town" och "Heartache tonight". Och var med och skrev de profilerade albumtitellåtarna "Desperado", "On the border", "One of these nights", "Hotel California", "The long run" och även comebacken 2007 med "Long road out of Eden" där Henley tog över mikrofonen som han ofta gjorde på Eagles allra största höjdpunkter.
Glenn Freys solokarriär var något helt annat. På skivhyllan under Eagles fem mycket spelade vinylalbum står Freys tre första inte fullt lika flitigt spelade soloalbum, "No fun aloud" (1982), "The allnighter" (1984) och "Soul searchin'" (1988). Som soloartist förvandlades Frey från en långhårig countryrockare till en välkammad kille med kostym. Han reste bland annat till Miami och Muscle Shoals-studion och landade musikaliskt i kommersiellt anpassad soulpop som kommersiellt toppades med hitlåten "The heat is on". Där stannade mitt intresse upp för Glenn Frey.
Glenn Frey dog av komplikationer av ledgångsreumatism, ulcerös kolit och lunginflammation igår 18 januari 2016.
/ HÃ¥kan
<< | Januari 2016 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget:
Här en spotifylänk till den
https://open.spotify.com/track/4aWZIBCBMQEgMna9JpgW90?si=621bc3d2f8ef4801
Svar:
Stämmer. Tack!
Jag måste tyvärr säga att jag inte minns "Pop i sommarnatt" speciellt väl och signaturmelodin ännu mindre. Och ditt tips väcker inga som helst minnen. I denna stund dök det upp en helt annan låt i huvudet (en låt från Mike Bloomfield/Al Kooper-skivan "Super session") men det kanske var långt tidigare och ett helt annat sammanhang?