Blogginlägg

Refreshments konsert

Postad: 1997-10-25 15:02
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 25/10 1997.

KONSERT
THE REFRESHMENTS
Prisma, Örebro 23/10 1997


Refreshments från Gävle är nog mest känd som kompband till andra artister. För bara några dagar sedan avslutades samarbetet med Dave Edmunds och Geraint Watkins. Men de har också en helt egen karriär att tänka på.
   Två utmärkta skivor bakom sig och ett nästan oavbrutet turnerande ger resultat. Kanske inte i vallfärdande publikmassor, det var lite tunt på Prisma i torsdags, men musikaliskt har de med åren blivit så hejdlöst tajta att deras tidlösa rock'n roll tar en känslomässigt högt upp i det blå.
   Och det med anspråkslös rockmusik som inte har fler krav på sig än att vara underhållande. Lika fri från trender som en gång Rockpile tog de i torsdagskväll med åhörarna på en härlig inventering i sin till synes outsinliga repertoar. Bland rockig pop och catchy rock med mycket traditionella inslag.
   Låter det torrt, tråkigt och visset så var det precis tvärtom. Refreshments gjorde sin grej så genuint och målmedvetet att inte en sekund blev tråkig.
   Fast "Goofin' around", gitarristen Billy Bremners småkomiska soloutflykt, kändes lågt prioriterad när man står och längtar efter "Shatterproof", "Laughter turns to tears" och andra solopärlor. Men vi fick givetvis och lite förutsägbart hans Rockpile-slagnummer "Trouble boys", titellåt på gruppens senaste album. Och fler delikatesser från Bremners mun, som "You'll never get me up in one of those" och "Loud music in cars".
   Så ska heller inte basisten Joakim Arnells insats undervärderas, varken som låtskrivare eller sångare. Det är Arnell som gör att Refreshments är så mycket mer än ett simpelt coverband.
   För första gången gjorde de Örebro i enbart sitt eget namn och repertoaren hade inga problem att räcka till för gränslöst trevliga 75 minuter.

Billy Bremner: gitarr och sång
Joakim Arnell: bas och gitarr
Mikael Finell: saxofon och akustisk gitarr
Niklas Aspholm: trummor

The girl can't help it
Three time loser
Ring damn you ring
I just wanna be loved
Goofin' around
You'll never get me up in one of those
Here comes the weekend
Lookin' back, thinkin' ahead
It don't take but a few minutes
Messin' the blues
You never can tell
Rip it up/Ready Teddy
My sweet Veronica
I'm not that kind of guy
Here we are
Loud music in cars
Ju-ju man

Extralåtar
The Central Café
I knew the bride (when she used to rock'n roll)

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (13)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 1997 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.