Blogginlägg

Jonas Larsen konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 20/5 2003.

KONSERT
Jonas Larsen
Strömpis, Örebro 18/5 2003

Det ska sägas med en gång. Jonas Larsens albumdebut från i höstas, där han lite anonymt enbart kallade sig Larsen och omslagsbilderna var lika hemliga, var inte förra årets mest personliga skiva men ändå fylld med starka, melodiska sånger.
   Huvudsakligen en rockplatta men många av låtarna på skivan hade det akustiska grundtemat som blommade ut för fullt på Strömpis i söndagskväll. För där satt han på en pall nästan ensam, gitarristen Stefan Ekstedt var både ett moraliskt och inte minst musikaliskt stöd, och gjorde flera låtar från skivan i mycket imponerande stil.
   På scen i det här lilla formatet framstod inte överraskande hans röst som ännu starkare och mer rutinerad. Och låtarna blev på något mirakulöst sätt ännu vackrare och bättre i sin nakna och enkla framtoning.
   På skiva kunde jag dra paralleller med gamla engelsmannen Black, svensken Eagle-Eye Cherry eller en betydligt mindre pretentiös variant på Brolle Jr.
   Nu solo på en scen kändes det stundtals som om Larsen var sig själv. På gott och ont.
   Under de bästa låtarna från skivan, exempelvis ”Human love”, ”Lasercut beauty” och ”Someone like me” (så nära en hitlåt det går att komma), framstod Jonas som en mycket stark svensk representant för singer/songwriter-genren.
   När han sedan valde att framföra några smakprov från sin kommande produktion på svenska blev det dessvärre ingen höjning av den personliga potentialen. Kanske hade jag lite för stora förväntningar på den svenska poesin och melodierna därtill för det kändes stundtals lite krampaktigt och onaturligt när de svenska orden skulle ut ur munnen.
   Däremot var flera av de nyskrivna låtarna han sjöng på engelska av god naturlig kvalité.
Nu var det inte så mycket folk på Strömpis så konsertmässigt kanske ryktet om Jonas Larsen inte sprider sig så fort. Men kolla upp Larsens skivor, nu och i framtiden, så kan vi snart notera nationella framgångar för en artist som har sina rötter i Kumla.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.