Blogginlägg från juni, 2003

”Mazarin”

Postad: 2003-06-14 16:26
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/6 2003.

PER GESSLE
Mazarin
(Elevator/Capitol/EMI)


Sommar, sol och pop. Tre aktuella komponenter som tveklöst hör ihop. Lägg till namnet Gessle och du får en fyrklöver som både skiner, gnistrar och sjunger.
   Från "Sommartider" via "Den öde stranden" (visserligen en John Holm-cover) till "Gå och fiska" så är namnet Gessle sommarpop personifierad.
   Den här skivan är just sprängfylld av den exklusiva varan svensk hitpop. Betydligt mer här än på de två lågmälda experiment till soloskivor han gjorde på 80-talet som det görs rent hysteriska jämförelser med i dessa tider.
   På "Mazarin" finns inte det vågade personliga anslaget som då slog ned som en smärre bomb i det trygga Gyllene Tider-landet. Nu är det klassiska popsoundet tydligare och hitpotentialen härligt utbredd utan att tappa någon individuell touch.
   På det området utklassar "Mazarin" samtliga Roxette-produktioner med hästlängder. Inte bara för att Gessle skriver klipska texter på svenska (han hanterar nämligen det engelska språket med nästan samma elegans), här är det också fantastiska melodier, jordnära och enkla arrangemang och överlag en helt bedårande produktion.
   Vare sig det gäller vansinnigt klatschiga intron ("Om du bara vill" och "Smakar på ett regn"), sha-la-la-refränger ("På promenad genom stan"), George Harrison-gitarrer ("Gungar") eller en smått vågad ballad ("Sakta mina steg") är det mästerligt. Per Gessle på hemmaplan.
   Så har vi några uppenbara men ändå charmiga små stölder/lån från Stones och Fleetwood Mac. Och när han gör himmelsk powerpop som i "Födelsedag" eller "Spegelboll" raderar han tillfälliga uppstickare som Jumper från kartan.
   Musikaliskt alltså helt rätt men den annars så beräknande Gessle har dock missat en viktig detalj, omslaget. Blankskinande cd-häfte illustrerat med moderiktiga Anton Corbijn-bilder tagna i Rom är väl inte helt klockrent på Per Gessles första svenskspråkiga skiva på nästan 18 år.

/ Håkan

”I sommarnattens ljus”

Postad: 2003-06-05 16:22
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 5/6 2003.

TOMAS LEDIN
I sommarnattens ljus
(Anderson/Metronome/Warner)


Tycka vad man vill om Tomas Ledin, och det gör både kritiker och fantaster ofta med kraft, men han blir aldrig så folklig, så populär och så brett familjär som på scen. Det hörs om inte annat på den här mastiga live-dubbeln.
   Skivorna omfattar konsertlåtar från de senaste sex turnéerna, alla omåttliga publikfavoriter som också hörs här, men är ännu en i raden av mer eller mindre förutsägbara karriärsammanfattningar från Ledin.
   Båda skivorna ramas in av nyinspelade studiolåtar som är absolut försumbara för de som har någon av de senaste fem studioalbumen. Inga överraskningar där och inga större överraskningar i låturvalet.
   Med ett litet undantag för den tolv år gamla titellåten, som sjungs med Niklas Strömstedt och Lena Philipsson, som aldrig tidigare publicerats och är en liten rytmisk sensation.
   En annan liten udda sak, hämtad från förra årets turné, är ett populärt medley där Ledin gör Nationalteatern, Pugh, Lundell och Uggla i en snabb mix. Som säkert var hundra gånger bättre live på plats. Dokumenterad på skiva avslöjar den i all hast Ledins brist på att kunna sjunga på allvar. Som när han nästan viskar sig igenom den där första magiska textraden på "Livet är en fest".

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (414)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (114)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2003 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Mats 19/06: Jag var också där, på Olympen i Lund. Minns förbandet Tom Petty & The Heartbreak...

Mats 19/06: Hej, Bra och intressant som det mesta du skriver måste dock protestera när du sk...

Perre 7/06: Klockren analys av plattan som i mitt tycke är hans starkaste ögonblick Konsert...

Jan Lennell 3/06: Tack för en intressant redogörelse för ett fantastiskt album. Hörde det första g...

Björn Pettersson 31/05: Minnet är gott men kort, Tom Petty var förband vid konserten 1977😔...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.