Blogginlägg

”Mazarin”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/6 2003.

PER GESSLE
Mazarin
(Elevator/Capitol/EMI)

Sommar, sol och pop. Tre aktuella komponenter som tveklöst hör ihop. Lägg till namnet Gessle och du får en fyrklöver som både skiner, gnistrar och sjunger.
   Från "Sommartider" via "Den öde stranden" (visserligen en John Holm-cover) till "Gå och fiska" så är namnet Gessle sommarpop personifierad.
   Den här skivan är just sprängfylld av den exklusiva varan svensk hitpop. Betydligt mer här än på de två lågmälda experiment till soloskivor han gjorde på 80-talet som det görs rent hysteriska jämförelser med i dessa tider.
   På "Mazarin" finns inte det vågade personliga anslaget som då slog ned som en smärre bomb i det trygga Gyllene Tider-landet. Nu är det klassiska popsoundet tydligare och hitpotentialen härligt utbredd utan att tappa någon individuell touch.
   På det området utklassar "Mazarin" samtliga Roxette-produktioner med hästlängder. Inte bara för att Gessle skriver klipska texter på svenska (han hanterar nämligen det engelska språket med nästan samma elegans), här är det också fantastiska melodier, jordnära och enkla arrangemang och överlag en helt bedårande produktion.
   Vare sig det gäller vansinnigt klatschiga intron ("Om du bara vill" och "Smakar på ett regn"), sha-la-la-refränger ("På promenad genom stan"), George Harrison-gitarrer ("Gungar") eller en smått vågad ballad ("Sakta mina steg") är det mästerligt. Per Gessle på hemmaplan.
   Så har vi några uppenbara men ändå charmiga små stölder/lån från Stones och Fleetwood Mac. Och när han gör himmelsk powerpop som i "Födelsedag" eller "Spegelboll" raderar han tillfälliga uppstickare som Jumper från kartan.
   Musikaliskt alltså helt rätt men den annars så beräknande Gessle har dock missat en viktig detalj, omslaget. Blankskinande cd-häfte illustrerat med moderiktiga Anton Corbijn-bilder tagna i Rom är väl inte helt klockrent på Per Gessles första svenskspråkiga skiva på nästan 18 år.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.