Blogginlägg

LIVEALBUM #9: Nils Lofgren

NILS LOFGREN: Back it up!! Nils Lofgren live... an authorized bootleg (A&M, 1975)

UNDER NÅGRA ÅR I MITTEN PÅ 70-TALET var Nils Lofgren ett av rockmusikens hetaste namn, i alla fall bland recensenter och tyckare, och hans skivbolag hängde på i den uppenbara medvind som hade uppstått. Lofgrens skivbolag A&M gav hösten 1975 ut ett livepromotionalbum för att öka på intresset mellan den uppmärksammade solodebutskivan ”Nils Lofgren” (1975) och uppföljaren ”Cry tough” (1976). Några ex av det åtråvärda albumet nådde Sverige men jag blev utan och beviset på skivans fullständigt lysande kvalité hade kanske dött där om inte inspelningarna senare släpptes helt officiellt och är därmed värd en framskjuten placering på min favorit-livealbum-lista.
   Liveskivan spelades in 31 oktober 1975 och distribuerades kvickt när intresset kring soloartisten Nils Lofgren var som mest nyfiket. För många var han just då en oetablerad nykomling, förvisso känd i musikbranschen som en skicklig musiker i många olika sammanhang, men som soloartist ny i branschen men nu pekade karriären spikrakt uppåt från ett anspråkslöst läge.
   Jag hade dock flera år tidigare fastnat för namnet Nils Lofgren, inte alls bara för att det klingade svenskt. Nej, jag hade sedan flera år tillbaka höjt på ögonbrynen och noterat hans närvaro i Neil Young-kretsar (på ”After the gold rush”-albumet), som tillfällig medlem i Crazy Horse och i det egna bandet Grin som mellan 1971 och 1974 gav ut fyra album. I alla sammanhang gav han ett positivt intryck och för mig var det inte speciellt överraskande att han fick skivkontrakt som soloartist och startade sin egen karriär 1975.
   Mitt nästan fanatiska intresse för Nils Lofgren lockade mig till Lund och Olympen på en konsert i maj 1976 strax efter ”Cry tough”-releasen och kunde konstatera att ”vår” Nils var en stjärna utöver det vanliga. Men då hade han alltså redan startat solokarriären och gjort den här ryktbara konserten/liveskivan i Record Plant-studion i Sausalito, California, inför en liten men hängiven publik.
   Bandet bakom Nils på liveskivan är brodern Tom Lofgren, gitarr/keyboards, Scotty Ball, bas, och Mike Zack, trummor. Identiskt med det band som följde med Nils under Europa-turnén våren 1976 men som då också var förstärkt med ytterligare en gitarrist, Bobby Manriquez, som liksom trummisen Zack kom från det närbesläktade bandet Charlie & the Pep Boys.
   Hösten 1975, ett halvår efter solodebuten, var Lofgrens liverepertoar fortfarande begränsad vilket fick till följd att versionerna på konsertllåtarna både utvecklades och förlängdes med rejäla och energiskt laddade solopartier. Och vid två tillfällen förvandlades repertoaren till regelrätta medleys med två låtar i en. Dessutom intressanta kombinationer av låtmaterial från Lofgrens olika epoker.

NATURLIGTVIS VAR DET REPERTOARMÄSSIGT framförallt fokus på den aktuella solodebuten med den uppmärksammade Keith Richards-hyllningen ”Keith don't go (Ode to the Glimmer Twin)” i spetsen. Här är den låten tung och musikaliskt imponerande framförd. Debutskivans enda cover, ”Goin' back”, fick också plats precis som den ofta fick på hans konserter på 70-talet.
   Det var ju för Nils helt perfekt att ha brorsan Tom med i bandet som kunde anpassa sina instrument efter vad Nils spelade. Satt Nils vid pianot spelade Tom gitarr och när Nils var inne på sina mest intensiva gitarrsekvenser kunde Tom fylla i vid pianot eller orgeln. På så sätt blev soundet fulländat och arrangemangen livemässigt fylliga.
   Vid sidan av de aktuella låtarna tittade Nils tillbaka i sin karriär och plockade upp utsökta Grin-låtar som ”Take you to the movies” (om än bara ett kort intro i konsertstarten), den mäktiga ”Like rain” (båda hämtade från Grin-debuten 1971) och ”Soft fun”. Den sistnämnda mjukt följsamma låten kopplades ihop med den närmast klassiska ”Beggars day”. En låt som härstammade från både Crazy Horse-debuten 1970 och dök upp sent i Grin-repertoaren 1974, då tillägnad Crazy Horse-medlemmen Danny Whitten som nyligen hade avlidit av en överdos.
   Låtmässigt kanske Nils Lofgrens första liveskiva kan uppfattas som lite skral och begränsad men energin och hungern går inte att missförstå. Och låturvalet är så starkt som det vid tillfället kunde vara. Med låtar som levde kvar i Nils Lofgrens repertoar länge och väl och finns med som hörnstolpar på Lofgrens senare dubbelliveskivorna ”Night after night” (1978) och ”Code of the road” (1986).
   Tidsmässigt hade det passat perfekt att stoppa in några spännande smakprov från det kommande albumet ”Cry tough” i liverepertoaren för den skivan var uppenbart i planeringsstadiet den här hösten. Vilket förklaras av att Al Kooper, producent på ”Cry tough”, hoppar in på konserten här och där som pianist.


1

1. "Take You to the Movies Tonight/Back It Up" (Nils Lofgren) 6:47
2. "Keith Don't Go (Ode to the Glimmer Twin)" (Nils Lofgren) 6:12
3. "I Don't Want to Know" (Nils Lofgren) 3:40
4. "The Sun Hasn't Set on This Boy Yet" (Nils Lofgren) 3:24

2

1. "Goin' Back" (Carole King/Gerry Goffin) – 5:54
2. "Like Rain" (Nils Lofgren) 5:38
3. "Beggars Day/Soft Fun" (Nils Lofgren) 9:52

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.