Blogginlägg

LIVEALBUM #9: Nils Lofgren

NILS LOFGREN: Back it up!! Nils Lofgren live... an authorized bootleg (A&M, 1975)

UNDER NÅGRA ÅR I MITTEN PÅ 70-TALET var Nils Lofgren ett av rockmusikens hetaste namn, i alla fall bland recensenter och tyckare, och hans skivbolag hängde på i den uppenbara medvind som hade uppstått. Lofgrens skivbolag A&M gav hösten 1975 ut ett livepromotionalbum för att öka på intresset mellan den uppmärksammade solodebutskivan ”Nils Lofgren” (1975) och uppföljaren ”Cry tough” (1976). Några ex av det åtråvärda albumet nådde Sverige men jag blev utan och beviset på skivans fullständigt lysande kvalité hade kanske dött där om inte inspelningarna senare släpptes helt officiellt och är därmed värd en framskjuten placering på min favorit-livealbum-lista.
   Liveskivan spelades in 31 oktober 1975 och distribuerades kvickt när intresset kring soloartisten Nils Lofgren var som mest nyfiket. För många var han just då en oetablerad nykomling, förvisso känd i musikbranschen som en skicklig musiker i många olika sammanhang, men som soloartist ny i branschen men nu pekade karriären spikrakt uppåt från ett anspråkslöst läge.
   Jag hade dock flera år tidigare fastnat för namnet Nils Lofgren, inte alls bara för att det klingade svenskt. Nej, jag hade sedan flera år tillbaka höjt på ögonbrynen och noterat hans närvaro i Neil Young-kretsar (på ”After the gold rush”-albumet), som tillfällig medlem i Crazy Horse och i det egna bandet Grin som mellan 1971 och 1974 gav ut fyra album. I alla sammanhang gav han ett positivt intryck och för mig var det inte speciellt överraskande att han fick skivkontrakt som soloartist och startade sin egen karriär 1975.
   Mitt nästan fanatiska intresse för Nils Lofgren lockade mig till Lund och Olympen på en konsert i maj 1976 strax efter ”Cry tough”-releasen och kunde konstatera att ”vår” Nils var en stjärna utöver det vanliga. Men då hade han alltså redan startat solokarriären och gjort den här ryktbara konserten/liveskivan i Record Plant-studion i Sausalito, California, inför en liten men hängiven publik.
   Bandet bakom Nils på liveskivan är brodern Tom Lofgren, gitarr/keyboards, Scotty Ball, bas, och Mike Zack, trummor. Identiskt med det band som följde med Nils under Europa-turnén våren 1976 men som då också var förstärkt med ytterligare en gitarrist, Bobby Manriquez, som liksom trummisen Zack kom från det närbesläktade bandet Charlie & the Pep Boys.
   Hösten 1975, ett halvår efter solodebuten, var Lofgrens liverepertoar fortfarande begränsad vilket fick till följd att versionerna på konsertllåtarna både utvecklades och förlängdes med rejäla och energiskt laddade solopartier. Och vid två tillfällen förvandlades repertoaren till regelrätta medleys med två låtar i en. Dessutom intressanta kombinationer av låtmaterial från Lofgrens olika epoker.

NATURLIGTVIS VAR DET REPERTOARMÄSSIGT framförallt fokus på den aktuella solodebuten med den uppmärksammade Keith Richards-hyllningen ”Keith don't go (Ode to the Glimmer Twin)” i spetsen. Här är den låten tung och musikaliskt imponerande framförd. Debutskivans enda cover, ”Goin' back”, fick också plats precis som den ofta fick på hans konserter på 70-talet.
   Det var ju för Nils helt perfekt att ha brorsan Tom med i bandet som kunde anpassa sina instrument efter vad Nils spelade. Satt Nils vid pianot spelade Tom gitarr och när Nils var inne på sina mest intensiva gitarrsekvenser kunde Tom fylla i vid pianot eller orgeln. På så sätt blev soundet fulländat och arrangemangen livemässigt fylliga.
   Vid sidan av de aktuella låtarna tittade Nils tillbaka i sin karriär och plockade upp utsökta Grin-låtar som ”Take you to the movies” (om än bara ett kort intro i konsertstarten), den mäktiga ”Like rain” (båda hämtade från Grin-debuten 1971) och ”Soft fun”. Den sistnämnda mjukt följsamma låten kopplades ihop med den närmast klassiska ”Beggars day”. En låt som härstammade från både Crazy Horse-debuten 1970 och dök upp sent i Grin-repertoaren 1974, då tillägnad Crazy Horse-medlemmen Danny Whitten som nyligen hade avlidit av en överdos.
   Låtmässigt kanske Nils Lofgrens första liveskiva kan uppfattas som lite skral och begränsad men energin och hungern går inte att missförstå. Och låturvalet är så starkt som det vid tillfället kunde vara. Med låtar som levde kvar i Nils Lofgrens repertoar länge och väl och finns med som hörnstolpar på Lofgrens senare dubbelliveskivorna ”Night after night” (1978) och ”Code of the road” (1986).
   Tidsmässigt hade det passat perfekt att stoppa in några spännande smakprov från det kommande albumet ”Cry tough” i liverepertoaren för den skivan var uppenbart i planeringsstadiet den här hösten. Vilket förklaras av att Al Kooper, producent på ”Cry tough”, hoppar in på konserten här och där som pianist.


1

1. "Take You to the Movies Tonight/Back It Up" (Nils Lofgren) 6:47
2. "Keith Don't Go (Ode to the Glimmer Twin)" (Nils Lofgren) 6:12
3. "I Don't Want to Know" (Nils Lofgren) 3:40
4. "The Sun Hasn't Set on This Boy Yet" (Nils Lofgren) 3:24

2

1. "Goin' Back" (Carole King/Gerry Goffin) – 5:54
2. "Like Rain" (Nils Lofgren) 5:38
3. "Beggars Day/Soft Fun" (Nils Lofgren) 9:52

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.