Blogginlägg

Välrepeterad elegans gav homogen känsla

Postad: 2019-03-31 16:37
Kategori: Live-recensioner


Alla bilder: Carina Österling

MIKAEL RAMEL BAND
KÄVESTA
Hotell Stinsen, Hallsberg 30 mars 2019
Konsertlängd: 19:20-19:59 (K, 39 min), 20:16-21:15 och 21:35-22:32 (MRB, 59+57 (116 min)
Min plats: Sittande till vänster ca 8 m från scenen.


EFTER FYRA DAGARS REPETITION VAR DET ett taggat, inspirerat och hungrigt Mikael Ramel Band som inledde sin vårturné på ett välbesökt Hotell Stinsen i Hallsberg på lördagskvällen. För 6:e säsongen på turné var det Mikaels första soloalbum från 1972, ”Till dej”, som stod i centrum för repertoaren men det bjöds också på många andra godbitar.
   Första avdelningens 59 minuter ägnades till sin helhet åt den 47 år gamla solodebuten men arrangemangen var givetvis kraftigt uppdaterade och på scen lät de åtta låtarna, från ”Hör du på” till ”Vi må oxå”, verkligen up to date. Det finns funderingar på en kommande liveskiva från den här turnén och efter lördagskvällens genomgående starka konsert vore ett positivt beslut på sin plats.
   Redan i öppningslåten ”Hör du på” såg och hörde vi i publiken att det skulle bli ett inspirerat framförande inför en koncentrerad men snart uppsluppen publik. Klaviaturkillen Mats Öberg visade direkt upp sina färdigheter på sitt instrument och det fick gitarristen Kenny Håkansson att optimistiskt dra på munnen. Och resten av bandet var en oerhört följsam och genuint skicklig enhet som skapade den där homogena känslan som endast ett välrepeterat och samspelt gäng musiker kan uppnå.
   Kenny skulle förresten själv komma i konsertens musikaliska fokus vid ett flertal tillfällen under kvällen. Under första avdelningens ”Pengar” och ”Imorron e en ny da” spelade han en tydlig huvudroll med sina gitarrsolon men han hade ofta också en genialisk återhållsam ton i sitt instrument. Och det senare imponerar på mig i en ännu högre grad.
   Att Kenny sedan under hela kvällen spelade på en och samma gitarr gjorde än större intryck på mig. Samarbetet mellan Kenny och basisten Göran Lagerberg satt som gjutet och är väl på sätt och vis en elegant fortsättning på deras gemensamma historia som började på tidigt 70-tal. Det om något symboliserade under lördagskvällen ordet spelglädje tydligare än något annat.
   I det här tämligen fantastiska bandet som Mikael Ramel omger sig med går det heller inte att förringa trummisen Benna Sörmans kvalitéer. Där fanns stundtals kraftfull energi mixad med måttfull taktkänsla och vid mikrofonen var han full av andrastämmor.
   För nästan ett år sedan såg jag exakt samma konstellation Mikael Ramel Band genomföra en konsert med samma upplägg men andra avdelningen igår var verkligen uppdaterad. Började visserligen med en upprepning av Steampackets rara lilla singellåt ”Bara ett par dar” och sången om bokstäverna å, ä och ö (som utvecklade sig till en allsång på Hotell Stinsen) kände vi också igen. I övrigt var den andra avdelningen fylld med annat material än förra året.
   Från det mycket aktuella albumsamarbetet med Klas Qvist, ”I huvet på varann”, framfördes tre låtar som här naturligt smältes samman med den övriga repertoaren. ”Gryningen”, ”Tomrummet” och ”En gång till” (med en strof från The Young Rascals-låten "Groovin'") är ju starka låtar och finurliga texter som bör ha kommit för att stanna på Mikael Ramels konserter.
   Mikael Ramels sång, sånger och intressanta men avslappnade mellansnack std givetvis mest i centrum under konsertkvällen men det märktes hur gärna han ville att musikerna symboliskt skulle ta steget fram och låta arrangemangen expandera och bli ett underbart samspel.
   Mikael hade också grävt fram en gammal låt från 1973 som en gång framfördes i radions Tonkraft men aldrig spelades in på skiva. Han beskrev låten som en medley men i själva verket var det nog gånger tio för den gick in och ut i olika melodier och olika textsjok och pågick säkert i runt tio minuter. Klassiskt proggmusikformat av en artist som då ofta kopplades ihop med den alternativa musikrörelsen men textmässigt aldrig tillhörde den.
   Efter en nästan två timmars genomgående underhållande konsert blev Mikael med band inte alls överraskande inklappade på nytt och efter en extralåt slog Mikael ihop pärmen med låttexterna och då var det definitivt slut.
   Sju ungdomar från Kävesta Folkhögskola inledde den musikaliska helkvällen med 40 minuter instrumental jazzmusik som inte riktigt är min vardagliga kopp té men jag imponerades ändå av det otroliga engagemanget och den individuella skickligheten.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (419)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (54)
Konserter (222)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2019 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Johan S 8/08: Aah, detta är verkligen en gammal favorit. Pubrockpärla! Tycker också Gomm sl...

Jan Lennell 28/07: Petitess, men ändå för ordningens skull; 20 juni ska vara 20 JULi :). Tack för e...

Mats 26/07: Detta är en av 70-talets absolut viktigaste plattor för mig. Såg Tyla Gang på Ho...

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.