Blogginlägg

"Egypt station"

PAUL McCARTNEY
Egypt station
(Capitol/MPL)

PAUL McCARTNEY SLITS MELLAN YTTERLIGHTERNA att vara den där traditionelle låtsnickaren, med Beatles-arvet som ett tungt ok, och trots sin ålder (76 år) vara modern och omge sig med många hippa producenter. På förra albumet "New" (2013) blev den balansgången lite förrädisk och slutade med en ojämn skiva, låtarna fanns ofta där men produktionen pekade mer åt teknik än back to basics-kompositioner.
   Inför nya skivan har temperaturen höjts gradvis via smarta marknadsföringsmässiga förhandsrapporter. Som den charmiga rundturen i Liverpool med programledaren James Corden som avslutades med överraskningskonsert pÃ¥ en pub (Philharmonics Pub) i centrala staden. Där förstasingeln "Come on to me" premiärspelades. Samtidigt släpptes försmaken "I don't know" och för bara nÃ¥gra veckor sedan kom nästa aptitretare, "Fuh you", som uppmärksammades mycket för den kontroversiella textraden "I wanna fuh you".
   Alla tre försmaker lovade verkligen gott där McCartney blandade lekfullhet med melodisk briljans och presenterade samtidigt en fräsch musikalisk skrud som gjord för 2018. "I don't know" är den perfekta McCartney-pianoballaden, "Come on to me" är tyngre och pÃ¥minner om tidiga Wings och "Fuh you" har allsÃ¥ngsvibrationer. I alla de lÃ¥tarna, som ligger tidigt pÃ¥ albumet, finns det där spontana uttrycket som McCartney är bäst pÃ¥. StrÃ¥karna pÃ¥ den sistnämnda lÃ¥ten är en skön ingrediens men det där syntetiska blÃ¥set i "Come on to me" är jag allergisk mot. Han borde ha rÃ¥d med levande musiker.
   De lÃ¥tarna höjde intresset och förväntningarna inför "Egypt station" som under första halvan levererar flera melodistarka lÃ¥tar av mycket god kvalité. Visst finns där lÃ¥tar i kategorin simpla parenteser ("Happy with you", "Who cares", "Caesar rock" och den lätt sambajazziga "Back in Brazil") men pÃ¥ hela 16 lÃ¥tar är det kanske förklarligt med nÃ¥gra andningspauser. Överraskande naket akustiska "Confidante" är ocksÃ¥ en höjdpunkt. Läckra gitarrer och sedvanligt bra sÃ¥ng.
   Den här recensionen skrivs tidigt efter bara nÃ¥gra genomlyssningar och det är givetvis det mest omedelbara materialet som sätter sig först i medvetandet. Där jag i lÃ¥tar som "People want peace" och "Do it now" misstänker att det finns en styrka som kan växa med tiden.
   Ã„ven pÃ¥ den andra halvan av skivan finns det höjdpunkter (klassiskt vackra "Hand in hand"!) och jag förundras gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng av den lätta och okomplicerade produktionen som lyfter fram bÃ¥de melodierna och lekfullheten. Inte sÃ¥ ansträngt och modernt som det länge har ekat om McCartney-skivorna. Det nÃ¥got experimentella slutet pÃ¥ den över fem minuter lÃ¥nga "Dominoes" är ett sällsynt undantag.
   TvÃ¥ över sex minuter lÃ¥nga medleyliknande lÃ¥tar, "Despite repeated warnings" och "Hunt you down/Naked/C-Link" som ocksÃ¥ kräver flera lyssningar, avslutar albumet pÃ¥ ett bÃ¥de intressant och charmant sätt. De hippa producenterna Greg Kurstin och Ryan Tedder har inte pÃ¥verkat soundet nämnvärt. Efter 57 minuter blir det uppenbart att "Egypt station" är Paul McCartneys bästa album sedan 2005 ("Chaos and creation in the backyard") och kanske ännu längre sedan.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.