Blogginlägg

50-tal: #27. "Money honey" (1953)

CLYDE McPHATTER and THE DRIFTERS
Money honey
(Atlantic)

JAKTEN PÅ DEN PERFEKTA 50-TALSLÅTEN fortsätter och själva sökandet kan bära iväg åt olika håll. När facit presenteras i maj nästa år kommer min favoritlista över 50-talet med all säkerhet innehålla ett överflöd av soloartister. De rena vokalgrupperna, som också var i överflöd på 50-talet, tillhörde genrer som gospel och doo-wop och i det senare fallet kan jag avslöja en viss allergi mot ett sound där rösterna är instrument.
   Med den bakgrunden och ambitionen inleddes dagens sökande med namnet pÃ¥ soloartisten Clyde McPhatter framför ögonen. Som soloartist hade han sina största framgÃ¥ngar under andra halvan av 50-talet. Men hans utpräglade tenorstämma gjorde solomaterialet till för mycket välstruken soul för mina öron.
   Jag forskade även i The Drifters historia, McPhatter bildade en gÃ¥ng (1953) den klassiska gruppen, men gruppens repertoar tenderade att bli opersonligt poporienterad mot slutet av 50-talet. Inte ens Ben E Kings inträde 1958 gav gruppen mig nÃ¥got musikaliskt värde. "There goes my baby", "This magic moment" och "Save the last dance for me" mÃ¥ vara pop-evergreens men jag uppfattar dem som ganska uttjatade och smetiga.
   Nej, jag fick göra läxan igen och letade mig dÃ¥ tillbaka till när det en gÃ¥ng började, Clyde McPhatter and the Drifters allra första singel "Money honey" som är ett unikum av välsÃ¥ng men ocksÃ¥ muskulös r&b. Jag blir förvÃ¥nad själv när jag upptäcker singellÃ¥ten och tycker mig höra genuin energi i en lÃ¥t där McPhatter röstmässigt befinner sig lÃ¥ngt frÃ¥n tenor- och falsett-sÃ¥ngarnas värld.
   "Money honey" spelades in och släpptes i augusti 1953 och blev en jättehit, det Ã¥rets största r&b-hit. Det var Drifters debutsingel men inte gruppens första inspelningar, "Lucille" (McPhatters egen lÃ¥t) och "Gone" spelades in redan i juni 1953 men släpptes efter "Money honey" som andra respektive sjunde singel.
   Det var alltsÃ¥ "Money honey" som 1953 var genombrottet för bÃ¥de McPhatter och bandet. Han hade i tre Ã¥r sjungit i Billy Ward and his Dominoes men fick nu i uppdrag av skivbolagsägaren (Atlantic), producenten och lÃ¥tskrivaren Ahmet Ertegun att bilda en egen grupp. Det resulterade i The Drifters, ett namn som skivbolaget först hatade men till slut accepterade.
   Förutom McPhatter var medlemmarna i sÃ¥nggruppen Gerhart Thrasher, andratenor, Andrew Thrasher, bariton, och Bill Pinkney, bas. I studiokompet pÃ¥ "Money honey" fanns Sam "The Man" Taylor som spelar en galet offensiv saxofon och Jesse Stone, som skrev "Money honey", finns med pÃ¥ gitarr, bas och trummor. Ett i mina öron alldeles perfekt arrangemang.
   Jesse Stone var en mycket rutinerad lÃ¥tskrivare som ibland skrev sina lÃ¥tar under ett annat pÃ¥hittat namn, Charles Calhoun. FrÃ¥n hans penna har vi bland annat hört "Shake, rattle and roll".
   39 Ã¥r gammal avled Clyde McPhatter 13 juni 1972 av hjärt-, lever- och njurproblem.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.