Blogginlägg

INTERVJUER 74-94: Jackson Browne (1986)

Postad: 2019-02-28 07:52
Kategori: Intervjuer

SEDAN MITTEN AV 70-TALET HADE JAG respekterat och älskat Jackson Brownes musik, sånger och sound. När jag fick uppleva Jacksons konsert på Konserthuset i Stockholm 1982 var det då min största konsertupplevelse. Hans följande album, "Lawyers in love" (1983), tillhör 80-talets bästa album fast det var på 70-talet han var som allra bäst.
   Jackson tog i sedvanlig ordning god tid på sig inför nästa album, "Lives in the balance" (1986), som innehöll mer politik, starka ställningstaganden och mindre magisk västkustrock. Men det hindrade mig inte för att resa till Stockholm 24 mars 1986 efter inbjudan att få uppleva en exklusiv presskonferens på Strand Hotell vid Nybroviken. Ett, som jag skriver, välbesökt möte som gjorde att närvarande pressmänniskor delades upp i två omgångar innan vi fick en typ av audiens och få sitta med Jackson vid ett stort avlångt bord och ställa våra frågor.
   Som min så kallade intervju skvallrar om var det mycket politik som avhandlades vid det bordet, frågor som Jackson uppenbart brann för, och de rent musikaliskt baserade frågeställningarna kom i skymundan. Men det var givetvis en ynnest att få träffa Jackson Browne och höra honom snyggt formulera sina åsikter och synpunkter.
   Han skulle, som jag hintade om på slutet av intervjun, återkomma till Sverige hösten 1986 för en konsert. Nu i den betydligt mindre personliga konsertlokalen Johanneshovs Ishall 7 november. Två kvällar innan den konserten fick jag under Elvis Costellos konsert på Konserthuset i Stockholm det otvivelaktiga nöjet att få uppleva Jackson Browne som spontan och hemlig gästartist.



Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 8/4 1986.

Jackson Browne på Sverige-besök
EN ANSPRÅKSLÖS POJKE MED BESTÄMDA ÅSIKTER


DEN AMERIKANSKE ROCKARTISTEN JACKSON BROWNE har gjort skivor sedan 1972 men har aldrig varit populärare i Sverige än just nu. Hans åttonde album, en månad gamla "Lives in the balance", ligger högt på den svenska försäljningslistan.
   Det var därför en mycket välbesökt presskonferens när Browne pr-besökte Stockholm för några veckor sedan. Allehanda var givetvis där.
   37-årige Jackson Browne har befunnit sig i rockbranschen sedan slutet av 60-talet. Först som uppskattad låtskrivare innan han själv började framföra de personliga låtarna och skivdebuterade 1972 med sitt första album.
   Jackson arbetar dock sakta och omsorgsfullt och hans fyra senaste album har kommit med tre år mellanrum.
   - Jag är inget projekt som man kan styra hur som helst. Det finns mer i livet än att göra skivor men efter varje nytt album vill jag direkt börja med nästa skiva. Jag får ofta många låtar över som jag inte vet om jag får användning för.
   Jackson Brownes låtskrivande har förändrats radikalt genom åren men han har alltid varit politiskt medveten och var en av initiativtagarna till MUSE, en musikförening mot kärnkraft som nu är upplöst.
   - Vi gjorde vad alla trodde och lyckades påverka och dämpa kärnkraftens utbyggnad, säger Jackson men tillägger direkt:
   - Vill man ha inflytande på samhället ska man inte bli popsångare eller låtskrivare men om du nu råkar vara sångare kan du utnyttja den positionen positivt.
   På nya albumet är Jackson mycket kritisk mot president Reagan i synnerhet och USA i allmänhet som fick en recensent i USA att reagera.
   - Jag har inte läst så många reaktioner men i New York Times beskrev de skivans innehåll som predikande, säger Jackson och blickar ut genom fönstret mot Nybrovikens is som håller på att ge vika för vårsolen.
   Samtidigt muttrar han något om bekväma recensenter och kritiker som snabbt dömer ut. Sedan kommer samtalet in på något mycket väsentligt i Jackson Brownes liv: Den amerikanska politiken som också präglar flera av de starkaste sångerna på senaste skivan.
   "Where a government lies to a people/And a country is drifting to war", sjunger han på titellåten till albumet och tillägger nu för församlad svensk press:
   - Alla vet att presidenten ljuger men ingen bryr sig, det är otäckt! Sedan ljuger vi amerikaner för oss själva för att skydda oss själva, det är absurt!

- USA SLÅSS INTE FÖR DEMOKRATIN OCH MOT kommunism utan stödjer istället fascism. diktatur och högerstyre. Att exempelvis ta emot diktatorn Marcos med öppna armar gör oss bara till åtlöje i övriga världen, dundrar Jackson.
   - Jag har varit i Nicaragua och sett sockerplantager där både Sverige, Tyskland, Frankrike och Kanada gjort stora insatser. Det är det USA slåss emot, det är upprörande!
   - Poor Rambo, suckar Jackson och härmar perfekt Sylvester Stallone: "Can we win this time!" Det blåser snåla vindar i USA just nu, den-här-gången-ska-vi-vinna-attityden sprids snabbt.
   Jackson Browne ser pojkaktigt anspråkslös ut, gör ett mycket vänligt och nästan undfallande intryck, men har en mycket stark vilja med bestämda åsikter och synpunkter men ser på praktisk politik med suspekta ögon.
   - Man ska inte tro att man kan välja någon som ska kunna förbättra. Hos en politiker är karisma viktigast, inte kunnande och ambition.
   Jackson Browne har två äktenskap bakom sig och sällskapar sedan 1983 med den amerikanska skådespelerskan Daryl Hannah (bland annat "Splash") som också följer Jackson på hans europeiska pr-turné. Även Jackson har filmambitioner på skrivarområdet.
   - Jag har så många idéer och tankar men det skulle säkert ta tio år att fullfölja. Sedan vet jag att steget från manus till färdig film är mycket stort och man har heller ingen kontroll på slutresultatet.
   Däremot är det klart att Jackson Browne sjunger sin version av Little Stevens "Voice of America" i en ny film som kommer snart, "Latino".
   Även musikaliskt har Jackson Browne utvecklats stort sedan sina första skivor.
   - Musiken kom då i andra hand, kompet var sparsamt och hade jag inte träffat så många duktiga musiker så hade jag säkert fortsatt i den stilen för jag bryr mig inte om arrangemangen så mycket.
   Jackson nämner Lowell George med vördnad och respekt. George dog sommaren 1979 och Jackson skrev "Of missing persons" till minnet av honom. En gripande sång sjungen till Lowells dotter.
   Jackson Browne har endast uppträtt två gånger i Sverige tidigare. Sommaren 1982 på Konserthuset i Stockholm gjorde han en klassisk konsert och till hösten , oktober-november, ämnar han komma tillbaka med ett delvis nytt kompgäng.
   Ian Wallace, trummor, Bob Glaub, bas, Doug Haywood, orgel, och Kevin Dukes, gitarr, medverkar alla på senaste skivan. Jackson hoppas även på klaviaturkillen Scott Thurston, som till vardags spelar i gruppen The Motels.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (421)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (54)
Konserter (223)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (117)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2019 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28      

Tomas 15/10: Du har skrivit fel ording i bildtexten. John och Stu ska byta plats...

Jan Arne Martin Lennell 12/10: Så himla bra...om än inte i nivå med Del Amitri som grupp. Har tyvärr inte fått ...

Johan S 11/10: Helt enkelt en fantastisk platta!...

Gunnar Åslund 7/10: Cream spelade på Idrottshuset i Örebro den 18/11-1967....

Erik E 24/09: Enligt wikipedia är Titam Florebeck en pseudonym för Stephan Forkelid: https://s...

Bengt 20/09: Hej Skall vara One Chord Wonders med the Adverts! Tackar för en i övrigt fan...

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Johan S 8/08: Aah, detta är verkligen en gammal favorit. Pubrockpärla! Tycker också Gomm sl...

Jan Lennell 28/07: Petitess, men ändå för ordningens skull; 20 juni ska vara 20 JULi :). Tack för e...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.