Blogginlägg

Jerry Williams (1942-2018)

UPPRIKTIGT SAGT TRODDE JAG ATT JERRY WILLIAMS hade evigt liv. Hans karriär hade pågått längre än någon annan levande svensk artist och han hade förmågan att alltid komma igen efter några musikaliskt mindre lyckade år eller när det blåste snålt rent kommersiellt. Han var den svenska rock'n'roll-generationens största namn men var inte rädd för att ta andra musikaliska vägar för att utveckla sin långa karriär.
   Jerry Williams, eller rörmokaren Erik Fernström som vi tidigt fick lära oss att han hette pÃ¥ riktigt, var tidsmässigt steget före 60-talets poprevolution och i mina öron lät hans "Darling Nelly Grey" och "Hello goodbye (Twistin' Patricia)" gammalmodiga när den engelska popens svallvÃ¥gor nÃ¥dde Sverige 1962/63. Jerry fortsatte envist göra covers pÃ¥ "All shook up", "Ready Teddy" och "Tutti frutti" (han var onekligen Little Richard-fantast) och befann sig lÃ¥ngt frÃ¥n Tio i Topp-listorna.
   Soulmusik blev Jerrys nästa anhalt. Tillsammans med Lasse Samuelssons mustiga Dynamite Brass blev han det svenska svaret pÃ¥ Otis Redding och fick kommersiella framgÃ¥ngar med coverlÃ¥tarna "Fa fa fa fa fa" och "Keep on". I en av mina allra första recensioner i Nerikes Allehanda i januari 1970 av albumet "Dr Williams & Mr Dynamite" kritiserade jag Jerrys ballader men höjde de snabba lÃ¥tarna till skyarna. Men även soulvÃ¥gen dog ut.
   I mina öron var det under Ã¥ren 1976 till 1981 som Jerry Williams var som bäst men precis innan, 1975, spelade han in den exklusiva ABBA-lÃ¥ten "Rikky rock 'n roller" med Claes af Geijerstam som producent. Men det var pÃ¥ hösten 1976 när Jerry fick ett permanent kompband, Roadwork, som de musikaliska framgÃ¥ngarna skulle nÃ¥ som högst bÃ¥de pÃ¥ skiva och pÃ¥ turné. Bandmedlemmarna Caj Högberg och Dougie Lawton specialskrev större delen av repertoaren. Först i en liten begränsad skala men frÃ¥n 1979 var parets lÃ¥tar i majoritet pÃ¥ de fyra albumen.
   Som en svensk motsvarighet till Rockpile, som förresten existerade under samma tidsepok, blev kombinationen Jerry Williams/Roadwork en klassiker pÃ¥ scen. Jag har bara noterat att jag upplevde en konsert med den här klassiska konstellationen men jag kan ha missat nÃ¥gon. I alla fall recenserade jag en konsert 1981 pÃ¥ bandets sista turné.
   Efter Roadwork-Ã¥ren nÃ¥dde Jerry nästa kommersiella svacka i karriären. Han fortsatte spela in sina skivor i England men förutom en slagkraftig och dramatisk version av John Lennons "Working class hero" fick hans skivor ett ljummet mottagande. SÃ¥g en konsert under de här Ã¥ren, 1987, som var bra men inte sensationell.
   Det var först 1989 med den sensationella versionen av engelsmannen Gavin Poveys "Did I tell you" som Jerry Ã¥ter var tillbaka i snacket och pÃ¥ hitlistorna. Kombinationen av en rejält uppgraderad rock'n'roll-lÃ¥t, Ola HÃ¥kanssons lyxiga popproduktion och Tommy Nilssons underbara körande skapade en av det Ã¥rets största hits och albumet "JW" fick en grammis av bara farten. Nu var Jerrys karriär ordentligt pÃ¥ fötter igen, huvudsakligen med specialskrivna Norell/HÃ¥kansson/Bard-lÃ¥tar pÃ¥ skiva, och jag fick uppleva en lyckad konsert 1989.
   Ã„nnu en uppmärksammad cover, Ted Ströms "Vintersaga", höll Jerrys karriär över vattenytan pÃ¥ 90-talet men i övrigt var det ganska händelsefattigt. Under de nÃ¥gra mindre produktiva Ã¥ren fick Jerry chansen att lyfta fram en av Englands finaste lÃ¥tskrivare, Mickey Jupp, i rampluset. Jupp, som väldigt sällan lämnar sitt kära Cumbria, tog sig till Sverige och spelade in "You say rock"-albumet (1994) med Jerry som initiativtagare och exekutive producent. Resulterade i ett klart underskattat album.
   Att 1998 lÃ¥ta Peter LeMarc specialskriva majoriten av lÃ¥tar till ett helt album lät pÃ¥ pappret som en bra idé men "Kung i blodet", där även Plura och Nisse Hellberg bidrog med lÃ¥tar, blev inte sÃ¥ bra som planerat. Konserten pÃ¥ Slottsfestivalen i Örebro Ã¥ret därpÃ¥ blev inte heller sÃ¥ lyckad. Jerry satsade istället mer pÃ¥ säsongslÃ¥nga scenproduktioner i Stockholm och Göteborg med fÃ¥ skivinspelningar pÃ¥ dagordningen.
   Comebacken pÃ¥ skiva 2015 lät ocksÃ¥ lovande pÃ¥ pappret men "Ghost rider", producerad av Ian Persson frÃ¥n Soundtrack Of Our Lives, blev som helhet en besvikelse förutom duetten "Far from any road" med Anna Ternheim. En annan duett, som Jerry gjorde 2006 med Moneybrother, tillhör ocksÃ¥ ett av mina finaste minnen av Jerry Williams. I den pampiga och juldekorerade "Falling in love (with Christmas time)" möts Moneybrother och Jerry i en utsökt duett.
   Jerry Williams avled igÃ¥r söndag 25 mars 2018.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.