Blogginlägg

Dags för förnyelse, Jerry?

Postad: 2015-01-21 07:50
Kategori: 80-talskonserter


Foto: Olof Fägersten

Samarbetet mellan den gamle rocksångaren Jerry Williams och kompgruppen Roadwork inleddes 1977 och inför sommarturnén 1981 hade de släppt sitt fjärde album tillsammans, "No creases". Precis som jag i recensionen nedan efterlyser nya grepp, nya idéer och förnyelse för Jerry Williams så avslutas samarbetet med Roadwork efter sommarens turné.
   Jerry åkte till England utan Roadwork och spelade in sina nästa två album med den engelska producenten Kenny Denton och engelska musiker i kompet.
   Här finns en diskografi över Jerrys och Roadworks skivor tillsammans.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 24/8 1981.

JERRY WILLIAMS & ROADWORK
Brunnsparken, Örebro 21 augusti 1981


Jerry Williams och Roadwork är den svenska rockmusikens mest naturliga och kompletta rockgrupp. De blandar 50-talets traditionella rocktoner med melodier a la 60-talet, fyller på med 70-talsrock för att nu på 80-talet uppfattas som befriande när teknokratmusiken håller på att ta över.
   Möjligen har Jerry och bandet redan nått kulmen på sin popularitet för det var långt ifrån samma trängsel i Brunnsparken i fredags kväll som de senaste Allehanda Rock-konserterna med Tomas Ledin, Kim Larsen och Gyllene Tider.
   Gruppens utvecklingsmöjligheter är klart begränsade och det har gått mer rutin än spontan show i Jerry Williams agerande. Men killarna i Roadwork slungade ut förödande och exemplarisk rockmusik som imponerande på alla som exempelvis gillar Rockpile. De gjorde originallåtar och rockklassiker med samma attack.
   Jerry och bandet hade den förnämligt goda smaken att inleda med Moon Martins "Bad case of loving you", fortsatte med Rockpiles "Loves so fine" och avslutade hela föreställningen med Buddy Hollys "That'll be the day". Och däremellan under en timme bjöd de på rockmusik av genuin och traditionell sort där egna och andras låtar varvades.
   Roadwork kan i flera avseenden jämföras med Rockpile. Känslan för den ärliga rockmusiken är ömsesidig och Roadwork har i Dougie Lawton och Caj Högberg samma duktiga låtskrivare som Nick Lowe. Dessutom har Roadwork en utpräglad sologitarrist, Ingemar Rogefeldt, som drev på med sin utsökta gitarrteknik.
   Precis som jag i slutet av januari i år kritiserade Rockpiles rockberoende och svåra, för att inte säga omöjliga, framtid (en månad senare fanns inte gruppen!) har jag också svårt att inse hur Jerry Williams och Roadwork ska kunna behålla sin stora publik och popularitet utan att gå vidare, utvecklas och söka nya vägar. Rockmusiken i all ära.

Jerry Williams: sång
Caj Högberg: bas/sång
Dougie Lawton: gitarr/sång
Ingemar Rogefeldt: gitarr
Peder Sundahl: trummor

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (444)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (70)
Konserter (233)
Krönikor (151)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2015 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Per-anders Karlsson 26/11: Väldigt välskriven artikel. Har länge velat besöka Friar Park. Finns faktisk...

Kjell J 25/11: Vem kan vara utan covern på "Anna"? Inte jag i alla fall....

Hans Odelholm 24/11: Hej Håkan Jag har liksom du lyssnat på podden ’Hundåren’ om Peter LeMa...

Per Ullén 21/11: Jag tycker att det tråkigt att efter att du har haft en väldigt intressant blo...

Jan Arne Martin Lennell 21/11: Tack för tips om podden. Babylon Zoo? Absolut. Har albumet med hiten (?) Spacem...

Per Rosén 19/11: Hej! Nyfiken på var du hört att första spelningen på turnén var i Stockhol...

Björn Stein 14/11: Lyssnartips, lyssna på Fred Eaglesmiths syn på ämnet tribute band på skivan ...

Björn Stein 13/11: Killen i mittten bekräftar nog din teori, gött solo. en pärla till poplåt! R...

Jan Arne Martin Lennell 31/10: Daniel Romano hade jag aldrig hört talas om förrän jag nyligen fick tips av g...

Håkan Gustavsson 30/10: Rolig återblick! Vissa saker behöver mer än 10 år för att man ska se klart...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.