Blogginlägg

Bedövande vackert samspel

Postad: 2017-12-13 07:57
Kategori: 90-talskonserter

JACKSON BROWNES SENASTE ALBUM "Looking east" var ett år gammal när han tillsammans med sin forna kompmusiker David Lindley kom till Stockholm för en konsert på två.

Bilder: Anders Erkman

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/3 1997.

JACKSON BROWNE & DAVID LINDLEY
Konserthuset, Stockholm 25 mars 1997


Jackson Brownes återkomst till ett nästan fullsatt Konserthuset i Stockholm, där han 1982 genomförde en klassisk konsert, blev en stillsam, lågmäld, stundtals ekvilibristisk och hängiven afton. I första hand tillägnad fansen och en hyllning till det spontana, humoristiska och djupt personliga.
   Det var en akustisk kväll och gamla radarkompisen David Lindley gjorde allt i sin makt för att dekorera de sparsam arrangerade sångerna.
   Två stillsittande artister, nedtonat mellansnack och ett radband av mer eller mindre angelägna sånger. Tråkigt? Inte en sekund!
   Dels berättade Jackson små intressanta anekdoter och dela hade Lindleys närvaro många komiska poänger. Mannen är ett unikum. Såg ut som en julgran, i Hawaiiskjorta, röda byxor och groteskt grå polisonger, men agerade som en hel orkester med alla sina olika stränginstrument.
   Bredvid satt Jackson, med ständigt pojkaktiga uppsyn, vid pianot eller gitarren och navigerade sig fra, genom sin skivkarriär. Via nio av sina elva album med, överraskande nog, en viss slagsida åt de n senare repertoaren.
   Även Lindley fick sitta i rampljuset med några låtar från sin solokarriär. Som faktiskt fick fart på kvällens samkväm. Den helt spontana "Rag bag", där han verkligen fick briljera på gitarr, var en av många ljuvliga höjdpunkter.
   Som för stunden hel kompenserade att jag saknade till synes obligatoriska Jackson-låtar som "For a dancer", "Before the deluge" och "Running om empty".
   Konserten blev därför ett tecken på att Jackson har gått in i en ny era. Med fler 90-talslåtar, med bra oprövat material vid sidan av grandiosa klassiker som "Call it a loan", "For evryman" och "The load-out".
   Det var en konsert som aldrig lyfte till legendarisk höjd men där samspelet mellan Lindley och Browne var bedövande vackert.

Farther on
I'm alive
Linda Paloma
El Rayo-X
The pretender
Barricades of heaven
Too many angels
Lives in the balance
World in motion

paus

For everyman
Lawless avenue
Miles away
Looking east
Two of me, two of you
Quarter of a man
Mercury blues
Call it a loan
Traditionell/Take it easy

Extralåtar:
Rag bag
The load-out/Stay

Extra extralåt:
Alive in the world

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2017 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.