Blogginlägg

En explosiv Anne-Lie Rydé

Alla bilder: Anders Erkman
EFTER SUCCÉN MED PER GESSLES "SEGLA PÅ ETT MOLN" inledde Anne-Lie Rydé sin solokarriär 1984. Våren 1985 släppte hon sitt andra soloalbum, "I mina rum", som följdes av både folkparksturné och en konsertsväng senare på hösten.
   Ännu en gång kompades Anne-Lie av samma musiker som vid tidigare tillfällen: Mats Claesson, gitarr och sång, Mats Olausson, keyboards och sång, Rolf Alex, trummor, och Tommy Cassemar, bas.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/12 1985.

ANNE-LIE RYDÉ
Brunnsparken 4 december 1985

För endast drygt fyra månader sedan uppträdde Anne-Lie Rydé senast i Örebro. Den gången var det sommarturnéns höjdpunkt enligt Anne-Lie och hennes band. Fastän publiksiffran i onsdagskväll höll på att bli katastrofalt låg och slutligen blev mindre än i somras var det strax innan konserten ändå en tänd, laddad och optimistisk Anne-Lie som några minuter senare mötte den lilla men entusiastiska publiken.
   Anne-Lie Rydé, ilsket rödhårig, genomförde en explosiv scenshow men hade ett mycket ömsesidigt förhållande med sin publik i Örebro. Därför blev konserten i onsdags ändå en upplevelse fast repertoaren inte innehöll några stora nyheter sedan i somras.
   Hon gjorde nu återigen exakt samma låtar från senaste albumet, en omarrangerad "Kungar" gjorde comeback och hon hade egentligen bara bytt ut två covers. Förutom några smärre förändringar i arrangemangen var det därför inte så spännande eller upphetsande att se och höra Anne-Lie den här gången.
   Men det var fortfarande ändå en stor upplevelse med Anne-Lie och hennes skickliga bandmedlemmar på scen. En grupp musiker som nu i snart två år har kompat henne. Killar med mycket mer medbestämmande än konventionella kompmusiker brukar ha.

/ Håkan

Fredrik Henriksson 21/01: Hej! Elton John var i Stockholm 1970. Min farmor hämtade honom på Arlanda...

Per-Ove 18/01: Någon som vet vilka år under 80-talet som Elton John Spelade i Stockholm/issta...

Mats Jarl 13/01: Nej, Clapton spelade bara med Bluesbreakers i England. John Mayall's första tur...

Björn Stein 12/01: Bente från 3 september 1975. Skär genom märg och ben 45 år senare...vilken v...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Ha, ha! Skrev nyss en kommentar på detta inlägg bl a om att albumet ej gick at...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Sitter och surfar på din sida. Denna har jag helt missat. Måste tyvärr erkän...

Peter Lundmark 5/01: God fortsättning på det nya året. Har följt din sida sedan starten och den h...

Per Theander 2/01: Hej! Kul att du nämner Tim Hardins absoluta mästerverk "Suite for Susan Moore...

Björn 1/01: Tack Håkan, för ännu ett år av underhållande, lärande och berörande läsn...

Hakan Nystrom 1/01: Otroligt tråkigt att höra !! Jag har alla hans plattor och hade länge hoppats...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.