Blogginlägg

"The great escape"

Postad: 2015-05-26 07:58
Kategori: Skiv-recensioner



NORTHERN INDIANS
The great escape
(Rootsy)


På skånska skivbolaget Rootsy återfinns kanske en majoritet av artister och grupper från den södra landsändan. Men de har också under senare år haft en märkvärdig förmåga att scanna av norrländska talanger, Ellen Sundberg, Slow Fox, Landstrom, Willy Clay Band och Favorite Hippies är några namn, och lanserar i denna stund (skivan släpptes igår) en ny intressant duo som härstammar från Piteå.
   Josef Eriksson och John Andersson, som de "norrländska indianerna" heter, har också fått hjälp av medproducenten och kompisen Jonas Eriksson och det har resulterat i en mycket homogen skiva i countrypopfacket.
   Inledningen på albumet, första låten "The strangest little fear", är faktiskt snudd på magisk och tangerar soundet som jag runt 1972/73 kallade countryrock. Josef har på den här låten en röst som påminner om Don Henley och mycket riktigt hör jag ekot av Eagles första skiva i det torra organiska soundet. En mycket läcker slidegitarr smyger in redan i introt och jag kan nästan se David Lindley bakom instrumentet och så långt kan skivan också jämföras med tidiga Jackson Browne.
   Northern Indians är dock en mer personlig grupp än ovan envisa jämförelser kan ge sken av. Främst genom Josefs låtar men också arrangemangen som är lyhört försiktiga och låter instrumenten, ofta akustiska, framkalla generöst naturliga toner.
   Ingen skiva i historien har blivit sämre för att den har spelats in snabbt, överarbetade sound har dödat många karriärer. Nio dagar i januari i år räckte gott och väl för att producera "The great escape" och på tre man har det bevisligen handlat om många pålägg men det slutgiltiga resultatet är förbluffande levande och naturligt.
   Skivbolaget vill beskriva Northern Indians som countryfolkpop med poprefränger och på några låtar är det ganska uppenbart. "Talk to me", med klara George Harrison-referenser, och "Chasing ghosts", poppärla men kanske lite för konventionell för min smak, är exempel på det.
   Men "The great escape" har mer variation än så. Från enkla avskalade singer/songwriter-låtar som "Just like Tokyo", med en ekande elgitarr som överraskning, till större konventionella arrangemang som "You and I together" finns det en genomgående naturlighet i soundet som gör albumet så homogent. Och däremellan pendlar materialet åt både bluegrass, "We can't win", och en lättsammare form av blues, "Bad city blues".
   I albumets bästa stunder hittar jag parallellerna med klassisk countryrock. "Heartbeats" kombinerar Eagles-influerade körer med ett typiskt Neil Young-tempo och avslutningslåten, titellåten, skulle i bästa fall kunna vara en outtake från Eagles första skiva...

/ Håkan




Beatles (59)
Blogg (373)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Jul (51)
Konserter (202)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (95)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Maj 2015 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Anders 20/04: Kan vi inte få lyssna på (läsa) hela sommarprogrammet, nu har jag väntat i snart...

Stephen 16/04: Kul anekdot runt inspelningen av Da doo ron ron. Versionen som finns på Stardust...

Lasse 12/04: Ursprungligen skulle det ha varit tre låtar skrivna av Mickey Jupp. Men som det...

Jarmo Anttila 6/04: Omslaget är en kopia av/hyllning till J Geils Band "Bloodshot"...

Hans 31/03: Lustigt att vi båda föll för omslaget och medverkande musiker som avgjorde köpet...

Anders 14/03: Här i Nynäshamn igårkväll spelade Cordovas Truckin', Grateful Dead-låten. Jag gi...

Machoheart 27/02: Heja Warren Zevon! ...

Anders Jakobson 25/02: Uff! Svidande ord! Lustigt att du skrev om både skivan och konserten när det beg...

Mike Waxman 17/02: Såg dom på Malmen när dom lirade ett exklusivt set för specialinbjudna. Dom körd...

Mikael Löwengren 9/02: Han spelar förövrigt i coverbandet A Clear Band numera... https://www.facebook...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.