Blogginlägg från 2015-05-28
"Pank & fågelfri"
ALEX FRIDELL
Pank & fågelfri
(Alex Fridell)
Ibland får jag skivor i min hand som är privat utgivna, tillverkade med liten budget och utan konventionellt skivbolag i ryggen. Det tar ofta tid innan jag lyssnar och förväntningarna är inte så stora samtidigt som det trots allt finns en viss nyfikenhet. När jag till slut stoppar in Alex Fridells skiva i cd-spelaren så kan jag ärligt säga att albumet "Pank & fågelfri" är god underhållning utan att jag blir översköljd av bottenlös originalitet eller personlighet.
Första lyssningen hämmas tveklöst av första intrycket när hälften av de fyra första spåren har så övertydliga Ulf Lundell- och Bruce Springsteen-influenser från "long time ago". Så långt känns sound, arrangemang och låtuppbyggnad lite bedagade. Tidsmässigt hade de låtarna mått mycket bättre i det tidiga 80-talsklimatet.
Alex Fridell, en traditionell singer/songwriter, har sitt ursprung från många ställen i Sverige, född i Stockholm och via Ångermanland har han nu hamnat söderöver och spelat in skivan i Helsingborg med full musikalisk uppbackning. På det området lider varken produktion eller arrangemang av en brgänsad budget.
Men som sagt, "Pank & fågelfri" är en mer underhållande än personlig skiva. "Ute på Ven" låter som en blandning av "Losing my religion" och Ulf Lundells "Ute på tippen" och på "Plantan" har Alex oblygt lånat nästan allt från Bruce Springsteens mer klassiska material komplett med den välkända la-la-la-frasen på slutet av refrängen.
Alex sjunger dessutom med den där typiskt andfådda Lundell-stämman som hör hemma mer i gårdagen än nutid. "Kärleken bitz" är en annan låt vars tempo och pianoslinga ekar väldigt mycket gammal hederlig Lundell utan att jag kan upptäcka någon direkt stöld men däremot en fullt fungerande låt på egna ben.
Det var väl just de uppenbara Lundell-parallellerna som gjorde att Alex en gång i tiden helt naturligt skickade en demo till Kjell Andersson på EMI och fick, enligt egen utsago, ett snällt men avvisande brev tillbaka.
Som sann singer/songwriter står Alex på några andra låtar med båda fötterna i svensk vistradition där influenserna kanske inte är lika påtagliga. Men "Ulla, om igen" och "Visa på byn" tangerar väl området där Cornelis och Bellman en gång möttes musikaliskt.
När jag i framtiden tänker tillbaka på den här skivan vill jag mest av allt minnas låten "Gröna ön" som, javisst, handlar om en vårvind från Irland. En låt som jag inte kunde sluta lyssna på.
/ Håkan
<< | Maj 2015 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...


Kommentarer till blogginlägget: