Blogginlägg

Tillbakalutad pondus

Efter två mycket uppmärksammade soloalbum fortsatte Totta uppträda på de små klubbarna under de här åren och på 90-talet var det ofta Refreshments som kompade honom.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/2 1997.

TOTTA & THE REFRESHMENTS
Loftet, Örebro 12 februari 1997

Det var med tillbakalutad pondus som Totta, 51, tog Loftets minimala och okonventionella scen i besittning i onsdags kväll.
   Med sig hade han ett band, The Refreshments som för kvällen var förstärkt med Dan Hylander på akustisk gitarr, som kan alla de traditionella rockgreppen. Men tillsammans med Totta visade de fem musikerna upp en otroligt tajt, gemytligt gungande och nästan chockerande lågmäld elegans.
   Under de inledande 45 minuterna, med genomgående låtar från Tottas två soloskivor, reste sig nackhåren vid åtskilliga tillfällen.
   Totta har på sina egna skivor valt en lugnare, halvakustisk repertoar. Till stor del skriven av just Dan Hylander och med ett ibland lätt countryfierat stuk.
   Som gjorde att Refreshments engelske medlem, Billy Bremner, kände sig halvt hemma fast repertoaren var svensk. Billy har ju bott i Nashville.
   Små korta solon ("Alltid inom mig" var läckert), lätta inpass och glatt humör var hans bidrag. Förutom det instrumentala extranumret "Goofin' around" där Billy stod helt i centrum.
   Hylanders berättande medelålderspoesi gick fram bra i de kattmjuka arrangemangen. Och Totta snubblade inte över de ordrika texterna.
   "En clown i mina kläder", i påtagligt texmexarrangemang, och "Alltid inom mig" var kvällens publiklåtar. Men några av de nyare låtarna, "Mitt liv är nu", "Mil efter mil" och "Jag får aldrig nog" har kapacitet att bli det.
   Efter 45minuter ändrade konserten karaktär. Tottas bluesbakgrund och Refreshments boogiegung möttes i en familjär omfamning under tre hetsiga covers.
   Som också höjde temperaturen i publiken som fick höra tre extralåtar med Mikael Wiehes "Tung längtan" som perfekt avslutning på en vemodigt stillsam afton.
   Under Loftets kupade tak saknade jag inte mycket. Fast jag är medveten om att Refreshments har så mycket mer att ge. På sin egen gata med egna låtar.

/ Håkan

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...

Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...

Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...

Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.