Blogginlägg

Covers: Neil Young

Postad: 2017-10-25 07:51
Kategori: Cover-skivor

NEIL YOUNG: A letter home (Reprise, 2014)

NEIL YOUNG HAR UNDER HELA SIN LÅNGA karriär alltid förvånat och överraskat sina lyssnare. Och 2014 slog han något av personligt rekord i lappkast. Just då gjorde han kampanj för ett nytt digitalt ljudsystem för nedladdad musik, Pono, som han själv hade utvecklat.
   Då gick Neil Young plötsligt in i Jack Whites extremt gammalmodiga studio, egentligen ett antikt inspelningsbås från 1947, och spelade in en coverskiva där inga pålägg eller mixningar kan göras. Young har beskrivit "studion" som en telefonkiosk och det resulterar i en monoskiva där ljudet fladdrar och knastrar och är så långt från modern teknologi det går att komma.
   När den här skivan ursprungligen släpptes 2014 uppfattade jag den som ett extremt smalt projekt utanför kontraktet på Reprise och att den i egentlig mening inte var en del av Neil Youngs vanliga skivutgivning. Enbart menad som en vinylutgivning på Whites eget lilla skivbolag Third Man. Men skivan fanns snart tillgänglig på både cd och streamingtjänster men låter ändå enkelt avskalad.
   Young har tagit sina favoriter från förr och nu, utan att vara speciellt unik, med låtar han själv har växt upp med. Albumet börjar väldigt annorlunda där han i ett drygt två minuter långt tal riktat till sin mor som avled 1990 berättar hur det är nu i världen, exempelvis hur tv-meteorologen får skäll när vädret är dåligt, och avslutar med att uppmana mamma att prata med pappa som avled 2005.
   Urvalet på skivan pendlar som sagt mellan ganska allmänt kända låtar som "Early morning rain", "Reason to believe" och Springsteens "My hometown". Det enkla inspelningsförfarandet ger versionerna kött och blod i sin naturliga framtoning ofta med bara akustisk gitarr till komp. Men det förekommer också piano och munspel utan att det blir det minsta överarrangerat. Jack White gör också små gästinhopp, bland annat på Everly Brothers gamla "I wonder if I care as much".
   Mest överraskande version på skivan är Bob Dylans “Girl From The North Country” som jag naturligtvis har hört tidigare, duetten med Johnny Cash 1969 är klassisk, men i detta avskalade sammanhang gör Neil Young en version som känns unik utan att varken förnya eller förändra.
   Låten efter, Bert Janschs gamla "Needle of death", är skivans absoluta höjdpunkt och jag kan inte låta bli att spela den gång på gång. Skriven till minnet av en vän som dog i en överdos. Låten lär enligt myten ha inspirerat Young när han skrev "The needle and the damage done" av samma orsak många år senare. Jansch tillhör för övrigt en av artisterna som influerat Young allra mest.

00: A letter home intro
01. “Changes” (Phil Ochs)
1966. Från albumet "Phil Ochs in concert" med låtskrivaren.
02. “Girl From The North Country” (Bob Dylan)
1963. Från albumet "!The freewheelin' Bob Dylan" med låtskrivaren.
03. “Needle of Death” (Bert Jansch)
1965. Från albumet "Bert Jansch" med låtskrivaren.
04. “Early Morning Rain” (Gordon Lightfoot)
1966. Från albumet "Lightfoot!" med låtskrivaren.
05. “Reason To Believe” (Tim Hardin)
1966. Från albumet "Tim Hardin 1" med låtskrivaren.
06. “On The Road Again” (Willie Nelson)
1980. Från albumet "Honeysuckle rose" med Willie Nelson & Family.
07. “If You Could Only Read My Mind” (Gordon Lightfoot)
1970. Från albumet "Sit down you stranger" med låtskrivaren.
08. “Since I Met You Baby” (Ivory Joe Hunter)
1956. Singel med låtskrivaren.
09. “My Hometown” (Bruce Springsteen)
1984. Från albumet "Born in the USA" med låtskrivaren.
10. “I Wonder If I Care As Much” (Phil Everly/Don Everly)
1957. Singel-b-sida ("Bye bye love") med The Everly Brothers.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2017 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31          

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.