Blogginlägg

Lou Reed (1942-2013)

Den amerikanske rockartisten Lou Reed var stor, större än de flesta och hans dödsfall tidigare idag har fått mäktiga rubriker i breda sammanhang som exempelvis svt:s text-tv. Personligen kan jag tycka att hans namn till stor del varit mer värt än hans musik faktiskt. På 60-talet var han i mitt liv bara en fjärdedel i ett band (Velvet Underground) som gav ut ett album med ett känt omslag (en banan).
   Lou Reeds solokarriär startade med ett album, "Lou Reed" (1972), som gick mig spårlöst förbi men samma år satte han sitt namn på kartan med låtarna "Vicious", "Walk on the wild side" och "Perfect day". Men det numera klassikerrankade albumet "Transformer", som låtarna hade hämtats ifrån, var som helhet inte min kopp té.
   Jag ägde min första Lou Reed-skiva först 1978, ”Street hassle”, och ”Berlin”, hans tredje album från 1973, köpte jag förresten inte förrän 1999 på en återutgiven cd men har under åren sakta men säkert blivit vän med skivan. Och älskade till slut innehållet hur deprimerande det än må vara. Dess vemodiga touch med många bittra inslag har satt avtryck i mitt musikaliska liv som inget annat Lou Reed-album. Hade den med på min 70-talslista, läs här.
   Däremot hamnade skivan efter "Street hassle" nära mina personliga favoriter. På "The bells" (1979) har nämligen Nils Lofgren varit med och skrivit hela tre låtar tillsammans med Reed. Utan att skivan någonsin har blivit betraktad som något större album i Reeds digra produktion. Några månader senare, sommaren 1979, kom Lofgrens egen skiva "Nils" där Lou Reed i sin tur hjälpte till att skriva tre låtar.
   Rutinmässigt har jag genom åren recenserat ett otal Lou Reed-skivor utan att jag har lagt dem på minnet. Men när konsertfilmen "Berlin" visades på en biograf i Örebro 2008 var jag på plats och skrev en positiv recension.
   Lou Reed dog tidigare idag 27 oktober 2013 i sviterna av en levertransplantation.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.