Blogginlägg

"Like the birds"

Postad: 2013-09-12 19:20
Kategori: Skiv-recensioner



SLOW FOX
Like the birds
(Rootsy)


Tänk vad ett begränsat tålamod och ett alldeles för snabbt första intryck kan ställa till det. När Slow Fox-skivan för några veckor sedan ramlade ner i brevlådan, tillsammans med Ellen Sundberg-skivan tror jag, satt jag oerhört upptagen med mycket annat. Lyssnade lite snabbt på båda skivornas första låtar och bestämde mig ännu snabbare att det var om Ellens skiva, med den inledande imponerande titellåten, jag ville koncentrera mina åsikter, se här. Den där lite Neil Young-skavande gitarren vann över den feta countryaktiga traditionella steelgitarren.
   I det skedet la jag undan Slow Fox-skivan men sedan dess har det hänt saker som fått mig på andra tankar. För det första såg jag Slow Fox, Sofia Henricsson och hennes syster Fanny, ett par gånger på festivalen Live At Heart i Örebro nyligen och för det andra har jag nu lyssnat på hela skivan ett antal gånger och kommit till insikt om skivans positiva sidor.
   På scen i Örebro var Slow Fox bara Sofia och hennes syster. I det extremt avskalade formatet bjöd tjejernas röster, en akustisk gitarr och en väldigt sparsam mandolin på personlighet långt över gränsen än vad en skiva kan förmedla. Just den personligheten, som också visade upp sig i de helt naturliga mellansnacken, krävde då i mitt undermedvetna att jag skulle ge "Like the birds" en ny seriös chans.
   Med skivans genomgående stora sound ut ur högtalarna och in i mina öron tycker jag fortfarande att den begåvade kärnan i Sofia Henricssons många fina låtar blir överkörd i många låtars feta arrangemang. Hon har genomgående ett halvdussin människor bakom sig på samtliga låtar och variationen blir inte så tydlig fast tempot naturligtvis skiftar mellan låtarna.
   Men som sagt, många bra låtar och Sofias autentiska countryröst är en oslipad diamant bland svenska sångstämmor just nu. Och steelgitarren är inte så flitigt förekommande på albumet som jag först trodde och tyckte mig höra.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2013 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.