Blogginlägg

Rikard Wolffs samkväm tillfredsställde publiken

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 12/11 2007.

KONSERT
Rikard Wolff
Konserthuset, Örebro 11/11 2007

Söndagens kvällskonsert med Rikard Wolff gick i kärlekens tecken. Höstturnén med Wolff och musiker går bokstavligen under namnet ”För kärlekens skull” och alla de emotionella känslorna som spreds från Konserthusets scen under 115 minuter hade inga svårigheter att slå rot i den vuxna, mogna och artigt uppskattande publiken. Där en viss kvinnlig dominans bättrade på oddsen för succé.
   En konsert med Rikard Wolff innehåller som alltid lika delar teater och musik. Där hans tal och långa monologer till mellansnack även spred sig in i låtarna att jag stundtals uppfattade att de musikaliska inslagen kom i andra hand.
   Dessutom hade kompet det bakåtlutade och halvakustiska stuket som förvandlade hela konserten till ett samkväm där ljudvolymen var ovanligt lagom och anspråkslös. Men det var också svårt att urskilja några riktigt spännande musikaliska grepp i en föreställning som så tydligt koncentrerade sig på rösten, texterna och berättelserna.
   Något jag givetvis skulle ha misstänkt när bandet som kompade honom saknade trummor och följaktligen rörde sig lössläppt och lågmält istället för att markera och understryka materialets melodiska styrka.

Kvällens tema var inte så bokstavstroget i varje liten låt utan blev mer en ursäkt för Rikard att berätta historier om sig själv och musikaliskt slå sig ned på så avlägsna platser som Håkan Hellström, Lars Forssell, Ted Gärdestad, Jacques Brel, Olle Adolphson, Edith Piaf, John Lennon och Mikael Wiehe.
   Material som inte hade så mycket gemensamt med de skivor jag tycker att han har lyckats så bra med. Mikael Wiehes text ”Kärleken vet” är en översättning av John Lennons ”Grow old with me” och fick snyggt avsluta föreställning.
   Kanske var det mitt ursprung i pop- och rockvärlden som gjorde att jag uppskattade det moderna materialet bättre. Som när han gjorde en snygg övergång från ABBA:s ”Vinnaren tar allt” till Håkan Hellströms ”Nu kan du få mig så lätt”. Sedan blev det lite förutsägbart i makligt tempo när Rikard traditionellt ville hylla sina franska hjältar Edith Piaf och Barbara i några sekvenser.
   Med ett så brokigt urval till repertoar tycker jag ändå Rikard Wolff mot alla odds lyckades skapa en helhet och en röd tråd genom hela konserten. En scenauktoritet till artist som steg ned till folket, överlämnade en röd ros till en kvinna i publiken, för att till sist se sig hyllad av en mäkta tillfredsställd publik.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.