Blogginlägg

Hellström, Fältskog & påven

Tänk att livet kan vara så underbart att det samma vecka som det släpps nya låtar med både Håkan Hellström och Agnetha Fältskog också väljs en ny påve. Dessutom passar hajpade, hatade och hyllade Hästpojken på att släppa sitt nya, tredje album "En magisk tanke" som jag skrev några rader om på eftermiddagen. Ingenting har naturligtvis med varandra att göra men allt drar ändå till sig uppmärksamhet i ett informationsflöde som ökar för varje dag.
   Numera matas vi ofta med smakprov på nya album via smarta marknadsföringsvideor men när det gällde Hellströms och Fältskogs försmak på kommande album som släpptes i veckan valde jag att stänga ögonen och enbart lyssna med öronen på melodi, sång, arrangemang och produktion. Kanske inte alltid i den prioriterade ordningen men det fick mig att lättare koncentrera mig på det som hörs och inte bli distraherad eller känslomässigt förflyttad och uppleva det musikaliska på ett annat sätt.
   I en tid när nästan allt redan är skrivet och framfört är det svårt för många artister, inte bara Håkan Hellström, att presentera något helt nytt. Det är väl därför jag hör både Hellström, Johnossi, Killers och kanske också Springsteen i hans nya "Det kommer aldrig va över för mig", försmaken på nya albumet med samma namn som släpps 17 april.
   Sedan kan ju det här släppet på många sätt aldrig jämföras med "Kom igen, Lena" som premiärspelades på radion just på min 50-årsdags för drygt tio år sedan. Det glömmer jag, Joakim och Tobias aldrig.
   Uppmärksamheten för Agnetha Fältskogs nya singel "When you really loved someone" har vida överträffat det musikaliska resultatet. Det är nostalgi i dess allra blekaste prägel. Agnetha har givetvis en helt godkänd stämma men Jörgen Elofssons låt innehåller alla schabloner som fanns på alla Michael Bolton-skivor på 80-talet. Det tunga artilleriet med pipande syntar, överlastade stråkar och ett allmänt slöseri med resurser gör inte låten bättre.
    Jag blir inte nyfiken på Agnetha Fältskogs nya album "A" som släpps 13 maj.
   Vad gäller påven så har det religiösa aldrig intresserat mig och det närmaste jag har kommit påven är via den amerikanske politiske aktivisten David Peel som 1972 gjorde den John Lennon-producerade albumet "The pope smokes dope", en skiva som var så kontroversiell att den aldrig släpptes i England. Men i min skivhylla står den tryggt mellan Badfingers "Magic christian music" och Peter Framptons "Wind of change".



/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.