Blogginlägg

Eldkvarn bjöd på allt men ändå inte

Postad: 2011-11-20 09:43
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades i en kortare variant ursprungligen i Nerikes Allehanda 20/11 2011.

KONSERT
Eldkvarn
Konserthuset, Örebro 18/11
Konsertlängd: 20:04-21:34 (90 minuter)
Min plats: Ca 25 meter rakt framför scenen på plats 533, rad 19 strax bakom ljusmixaren.


Plura & Co, det vill säga Eldkvarn, har en alldeles färsk och uppmärksammad skiva i bagaget, ”De berömdas aveny”. Fylld med både enkelt livebaserat material, några sedvanligt intressanta texter och en hel del låtar som ekar bekant. Kort sagt en utmärkt ny repertoar som passar bra att framföra inför en Eldkvarn-tokig publik i ett helt utsålt Konserthus. Därför blev mitt ständigt hungriga hjärta efter nyheter mycket tillfredsställt i fredagskväll.
   Men efter närmare 40 års existens, av vilka drygt 30 har varit i det starka strålkastarljuset, har Eldkvarn kommit till den punkt i karriären där bandet egentligen kan bjuda på allt och ändå inte tillfredställa alla. Too much ain’t enough, liksom. Därför var det nog många i publiken som rynkade på näsan när de saknade så kallade säkra kort som ”Alice” och ”Ett hus på stranden”. Själv tycker jag ”Somliga går i trasiga skor” borde ha gjort sitt i Eldkvarns liverepertoar och på förhand spännande ”3:ans spårvagn” slirade märkbart i framförandet.
   Men jag tycker det var kul och uppfriskande att de chockstartade med en handfull nya låtar. Som i huvudsak verkligen inte smekte medhårs och just då var Eldkvarn en mer effektiv rock’n’roll-maskin i det musikaliska utförandet än den elegans som omsvärmat bandet under senare år. Heder åt sådana ambitioner.
   Föreställningen i fredagskväll ingen maratonkonsert, en och en halv timme, men musikaliskt bjöd Eldkvarn på en fin blandning av rocklåtar och ballader i en låtlista som var noggrant komponerad där rytmen och variationen i urvalet av låtar var bedövande väl sammansatt. Där väl egentligen ingenting var sämre än väldigt bra men där ljudet överraskande inte var samma glasklara triumf som vanligt. Jag har tidigare faktiskt hört bättre ljud med bandet på både krogen och på Club 700.
   Det var också ljudet, fast då på grund av tekniska strul, som kortade konserten med två låtar under extranumren. Jag och publiken gick då dessvärre miste om ”Skydd av mörkret” och ”Jag är det hjärta”
   Extramusikerna Marcus Olsson, saxofon, och Adrian Modiggård, slagverk och sång, har för tillfället utökat bandet och Olssons sax gav ett autentiskt sound åt Eldkvarns låtar från de senaste skivorna. Men det gav också ett eko från 1979 när blås ingick i bandet. Och när ljudmixaren Ove Karlsson gick upp med sin trumpet i ”Pojkar pojkar pojkar” blev det än mer tydligt.
   Som sagt en genomgående helt godkänd insats i fredags fast jag saknade ”På andra sidan regnet”, bästa låt på nya skivan, och en låt av Carla, förslagsvis ”Ett litet finger”. Men så inspirerad, spännande och intressant fick den här kvällen inte bli.

Låtarna:
De berömdas aveny
Låt det rulla
En liten kyss av dig
Tårar från en clown
Sång från Koster
Kärlekens tunga
Mina stjärnor har slocknat
Den sorgliga orkestern
Tid för dig att gå
Full för kärlekens skull
Vägen till paradiset
Be-bop-a-lula-land
3:ans spårvagn genom ljuva livet
Somliga går i trasiga skor
Kungarna från Broadway
Pojkar pojkar pojkar

Extralåtar
Tag min hand
Ikväll

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (181)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< November 2011 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.