Blogginlägg

Fem frågor om ”Let it be”

Mer ”Let it be” och mer synpunkter om Beatles sista album som släpptes för 40 år sedan. Jag fick fem frågor av Nerikes Allehanda och i dagens (9/5) papperstidning publiceras svaren:

   1. Om du skulle ranka the Beatles album, var på listan hamnar ”Let it be” (OCH VARFÖR?)?
   Jag har faktiskt aldrig gett mig på att rangordna samtliga Beatles-album. Möjligen någon gång bestämt mig för att den vita dubbeln från 1968 är den totalt sett bästa Beatles-skivan. ”Let it be” skulle hamna i bottenregionerna i den starka konkurrensen av många väldigt bra Beatles-skivor. För att den är så splittrad och ingen visste till slut vilken skiva de ville göra. ”White album” är också splittrad men där gör varje Beatles-medlem sitt bästa hela tiden.

    2. Låtarna till skivan spelades egentligen in innan de gjorde ”Abbey road”. Varför sköts releasen av ”Let it be” upp?
   De intensiva inspelningarna slutade i ett kaos och ingen visste längre hur skivan skulle presenteras, namnet var då ”Get back”, och dokumentärfilmen som spelades in parallellt med skivan var inte heller klar. Så de inledde snabbt ett helt annat projekt med nya låtar och med de förutsättningarna är ju ”Abbey Road” ett mindre mirakel.

    3. På vilket sätt, enligt dig, färgade Phil Spectors produktion skivan?
   Det finns ju ett då och ett nu när jag sammanfattar mina åsikter. Då kändes det som att Spector kom in och förstörde hela det jordnära Beatlessoundet som var den ursprungliga ambitionen för hela det här projektet: Att återgå till det enkla soundet utan pålägg, live i studion. När jag lyssnar nu tycker jag inte han har påverkat helheten av ”Let it be”, med undantag av det himmelska stråkarrangemanget på ”The long and winding road”, lika mycket.

    4. The Beatles bröt upp efter att de släppte ”Let it be”, hur reagerade tonåringen Håkan Pettersson på det?
    Med reservation för vissa minnesförluster sedan dess tror jag inte att jag reagerade speciellt starkt. 60-talspopmusiken hade gått över i ett intressant och spännande 70-tal med många nya namn så jag hade mycket annat att upptäcka. Samtidigt som Beatles-medlemmarna, utom Ringo Starr , inledde solokarriärer med egna bra skivor.

    5. Varför blev det aldrig aktuellt med en återförening?
   För det första var sprickan, när de blev osams i slutet på 60-talet, mellan Paul McCartney och de andra tre mycket djup och ännu större mellan deras respektive ekonomiska rådgivare. För det andra var det 70-tal och ingen hade hört talas om återföreningar, inte ens i ekonomiskt syfte. Och för det tredje tog mordet på John Lennon 1980 död på alla sådana funderingar. Just då hade ju Paul och John kommit närmare varandra så man vet aldrig… En typ av återförening blev det ju trots allt i mitten på 90-talet när Paul, George och Ringo restaurerade två gamla John Lennon-demo, ”Free as a bird” och ”Real love”, och gav ut som Beatles-singlar.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.