Blogginlägg

Motown 50

Mitt liv har inte bara varit The Beatles, pubrock, Neil Young, Stiff, Bruce Springsteen (nya skivan ligger på mitt bord!), 80-tal, Ulf Lundell, konserter och Wreckless Eric. Det har varit Motown också, en av de riktigt tidiga inspirationskällorna på 60-talet. Jag höll på att missa veckans 50-årsjubileum (som ska pågå ett helt år) av det legendariska Detroit-skivbolaget.
   Men så läste jag Four Tops ende överlevande originalmedlem, Abdul "Duke" Fakir, uttala sig så kärleksfullt om skivbolaget:
   "Fifty years is a wonderful anniversary. You've got to give credit to the songs, but of course you've got to give credit to (Motown found) Berry Gordy for the vision. He had the whole vision, and he made it come true. It's just great to be part of that legacy and still be alive to talk about it."
   Och i veckan läste jag det Motown-baserade januarinumret av Mojo, med en 100-lista på bästa låtar (där Martha & Vandellas ”Dancing in the street” toppade) och intervju med den nu 80-årige Berry Gordy Jr.
   Det var något väldigt unikt som Gordy skapade i januari 1959. Han lånade $800 från sin familj och bildade ett skivbolag för bara svarta artister. Och, ännu viktigare, han knöt till sig låtskrivare, musiker och producenter som strävade mot samma mål. Resten var, som man slarvigt och lite opersonligt brukar säga, historia.
   Jag kom in tidigt på Motown. Först kom låtarna, det jag minns bäst är av naturliga skäl coverlåtarna Beatles gjorde på sina tidiga skivor, och sedan kom hitsen i original in i min värld på allvar. Den ena bättre än den andra.
   När jag sedan 1968 började läsa musiktidningar regelbundet började jag notera låtskrivarnamn och producenter och tyckte att ”familjen” Motown var något mycket homogent, från ax till limpa. Bland de första skivorna jag köpte var samlingsskivor med Motown-hits, ”Motown Chartbusters”, som blev en rejäl inblick i bredden på detta bolag.
   Jag tänkte just nu inte gå in närmare på den musikaliska utvecklingen på Motown, det får vänta till ett senare mer genomarbetat tillfälle, men kan ändå inte låta bli att just nu utnämna en ograderad Topp 3 på min Motown-lista:

   FOUR TOPS: Bernadette
   Den fullständigt exploderande starten, helt utan intro, är lika stark i dag som då (1967). En av låtskrivartrion Holland-Dozier-Hollands starkaste låtar alla kategorier.
   TEMPTATIONS: Ball of confusion (that’s what the world is today)
   “(I know) I’m losing you”, “My girl” och “I wish it would rain” är naturligtvis också klassiker men den här politiska Norman Whitfield-pärlan speglar tiden (1971) allra bäst.
   DAVID RUFFIN: My whole world ended (the moment you left me)
   Förre sångaren i ovannämnda Temptations bröt sig loss och gjorde en fantastiskt dramatisk singel (1969) som jag vårdar ömt i min skivsamling.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.