Blogginlägg

"Israel Nashs rain plans"

Postad: 2013-10-03 15:10
Kategori: Skiv-recensioner



Den här recensionen publicerades i en kortare variant ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/10 2013.

ISRAEL NASH
Israel Nash's rain plans
(Rootsy)


Den här skivan marknadsförs som Israel Nash Gripkas nya album men amerikanen och Örebrobekantingen har 2013 tappat sitt efternamn om man ska vara riktigt noga. Musikaliskt har han också delvis tappat kontakten med det tidigare så genomgående råa och otyglade musikaliska uttrycket.
   Han har vid upprepade tillfällen pÃ¥ sina turnéer i Sverige gÃ¥tt i Neil Youngs musikaliska fotspÃ¥r där den elektriska gitarren mer eller mindre fÃ¥tt ett eget liv. Jag har noterat hans framfart i Örebro mÃ¥nga gÃ¥nger. Det inleddes 2011 pÃ¥ Live At Hearts andra upplaga med en trädgÃ¥rdsspelning dagen efter pÃ¥ öster, fortsatte med en konsert vÃ¥ren 2012 och sedan en privat spelning kvällen före midsommarafton.
   PÃ¥ alla de här spelningarna har den tunga gitarrocken regerat liksom pÃ¥ liveskivan "Live at Mr Frits" och förra studioalbumet "Barn doors and concrete floors".
   PÃ¥ nya skivan kan vi skönja ett litet annat sound. För drygt ett Ã¥r sedan flyttade han och familjen frÃ¥n New York till en ranch utanför Austin i Texas. Den miljön bland taggiga kaktusar och skallerormar har lockat fram en lite mjukare form pÃ¥ Gripkas rockmusik.
   Bandet bakom är oförändrat med bröderna McClellan, gitarristen Joey och basisten Aaron, steelgitarristen Eric Swanson och trummisen Josh Fleischmann pÃ¥ kända positioner. Men materialet har ändÃ¥ fÃ¥tt en luftigare och mer intressant karaktär. I nÃ¥gra av de mer countryfierade lÃ¥tarna pÃ¥minner Israels röst faktiskt om Gene Clark.
   I övrigt känner man igen Gripkas grovhuggna sätt att sjunga, pÃ¥ exempelvis "Woman at the well", fast det nya atmosfäriska soundet, stundtals vackra arrangemanget och makliga tempot inledningsvis bäddar in lÃ¥ten snyggt och elegant.
   LÃ¥tarna som följer, "Through the door" med en vacker steelgitarr och äventyrliga "Just like a water", understryker ambitionen att bjuda pÃ¥ nÃ¥got överraskande. Men sedan fastnar han i de typiska Neil Young-influenserna.
   "Who in time" och "Rain plans" är verkligen kopior ur Youngs kända repertoar, bÃ¥de bokstavligen och känslomässigt. Som den fem minuter lÃ¥nga instrumentala avslutningen pÃ¥ titellÃ¥ten och sedan den galna elektriska taggtrÃ¥dsgitarren som dyker upp med jämna mellanrum pÃ¥ slutet av lÃ¥tarna. SÃ¥dant som kanske passar liveformatet bättre.
   De elektriska överdimensionerade sekvenserna stör helheten och tar uppmärksamhet frÃ¥n en fantastisk lÃ¥tar som "Myer Canyon" och det läckra, vackra introt till "Iron of the mountains".

/ HÃ¥kan




Beatles (63)
Blogg (530)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Oktober 2013 >>
Må Ti On To Fr Lö Sö
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.