Blogginlägg från 2013-10-31
"Stockholm heartbreak"
Den här recensionen publicerades i en kortare variant ursprungligen i Nerikes Allehanda 31/10 2013.
JÖRGEN THORSSON
Stockholm heartbreak
(Jörgen Thorsson)
Den förhållandevis okände Jörgen Thorsson är inte bara popartist. Han är just nu aktuell både på bio (som "Tage Danielsson" i Monica Z-filmen) och på Stockholms Stadsteater (där han spelar i Shakespeares "MacBeth"). Därför dyker den här egenfinansierade popplattan upp som en glad och positiv överraskning.
Första kontakten med Jörgen Thorssons namn fick jag genom videon till låten "Aldrig säga aldrig" (se nedan). En video/låt som ovanligt nog är lika lustigt visuell som melodiskt fängslande. Trodde aldrig att Thorssons albumdebut i sin helhet kunde vara tillnärmelsevis lika intressant. Men, som Thorsson själv säger eller sjunger: Man ska aldrig säga aldrig...
Mina skeptiska tankar kring helheten fick ytterligare näring när jag fick se omslaget (slutscenen i videon) som påminner mer om ett tv-lekprogram på tv 3 än ett seriöst skivomslag till en artist som önskar göra popkarriär.
Jörgen Thorsson har gjort sitt första album under begränsade resurser men har ändå lyckats engagera Andreas Dahlbäck (Anna Ternheim, Tomas Andersson Wij, Ulf Lundell med flera) som producent. Men han har lyckats behålla småskaligheten, den charmiga entusiasmen och personligheten i Thorssons sätt att skriva och sjunga.
Jörgen har prickat in den personliga stilen med sina sånger. Som sjungande skådespelare har han inga teatrala och pretentiösa jargonger och försöker istället hitta sin publik med en mängd glada och vemodiga sånger. Som han sedan framför med en slarvig och forcerad röst och underbart kluriga texter som blir till stor underhållning i all sin enkelhet.
När låtarna, som i "Angående ett hus", tillhör singer/songwriter-genren mellan ömsint visa och lågmäld pop till akustisk gitarr dyker det upp ett klassiskt namn som Mats Paulson bland associationerna. Men ibland, som i "Du flög", hittar jag jämförelser i modernare kretsar, typ Oskar Linnros, utan att jag är någon expert i just det ämnet.
Där tangerar Thorsson dessutom potentiella hitkvalitéer. Vilket finns på ytterligare några låtar. Exempelvis "Jag vill väl bara fråga" som mellan lättsam pop och kvalitativ schlager har en klatschig refräng där han får hjälp med smakfull sång av Jenny Sandgren. Eller "Ryck upp" är en slagkraftig, snabb poplåt med en skämtsam touch på samma sätt som inledningslåten "Aldrig säger aldrig".
Återstår bara för Jörgen att lyckas marknadsföra skivan för jag är övertygad om att det finns en potentiell publik runt hörnet för den här personliga underhållningsmusiken. Och med några små finurliga och anspråkslösa stråkarrangemang kan dörren öppna sig.
/ Håkan
<< | Oktober 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 | 31 |
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...


Kommentarer till blogginlägget: