Blogginlägg

MAXI12" #11: HIS LATEST FLAME

Postad: 2018-03-05 07:57
Kategori: Maxi12"



HIS LATEST FLAME
Somebody's gonna get hurt
All the same to me
Somebody's gonna get hurt (Instrumental)

(Go! Discs, 1986)

DET ÄR VÄL FRÄMST NICK LOWES INSATS som producent som gör den här maxisingeln riktigt intressant. Det var endast vid det här tillfället som Lowe samarbetade med det sex tjejer starka skotska bandet och "Somebody's gonna get hurt", debutsingel under gruppnamnet His Latest Flame, fick ingen större uppmärksamhet. Efter ytterligare en singel på Go! Discs lämnade bandet skivbolaget.
   Bandets rötter letar sig tillbaka till Glasgow och början på 80-talet och då under namnet Sophisticated Boom Boom (en albumlåt med Shangri-Las från 1965), som till 4/6-delar var identiskt med 1986 års upplaga av His Latest Flame: Tricia Reid, sologitarr/sång, Irene Brown, gitarr, Jacqueline Bradley, trummor, och Laura Mazzolini, bas. Sångerskan hette Libby McArthur på den tiden.
   1984 var bandet, där Moira Rankin var ny sångerska, aktuellt på albumet "The girls can't help it", en samlingsskiva med enbart tjejartister, med låten "The only one". På det tidiga 80-talet hette influenserna Siouxsie & the Banshees och Dolly Mixture men i samband med namnbytet blev framgångarna för band som Bangles en förebild.
   Gruppnamnet His Latest Flame härstammar naturligtvis från den gamla Elvis Presley-låten "(Marie's the name) His latest flame" (originalet gjorde faktiskt Del Shannon) skriven av Doc Pomus och Mort Shuman. En låt som för övrigt fanns på en annan Elvis-liverepertoar i mitten på 80-talet, Elvis Costello...
   Inför den Nick Lowe-producerade singeln, som spelades in i februari 1986 och släpptes i maj kompletterades gruppen med pianisten Stevie Doyle. "Somebody's gonna get hurt" är skriven av gitarristen Trisha Reid ("Tricia" på skivomslaget...) och både låt och produktion är klart 60-talsinfluerade med en driven Motown-inspirerad takt som den tydligaste hittendensen. Ändå blev det ingen uppmärksamhet, skivbolaget tröttnade och bandet, nu kvartett, sökte sig vidare och fick 1989 nytt kontrakt, nya producenter (Owen Davies och Bobby Henry) och fick ge ut ett helt album, "In the neighbourhood" (1989).
   På b-sidan "All the same to me" är det klara Ronettes-vibbar i luften och Moira sjunger med en tydlig Ronnie Spector-stämma.
   Den instrumentala versionen av "Somebody's gonna get hurt" är en så kallad Jellybaby Mix men är faktiskt två sekunder kortare än originalet. Och fungerar faktiskt oväntat bra utan sång.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (444)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (70)
Konserter (233)
Krönikor (151)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2018 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Per-anders Karlsson 26/11: Väldigt välskriven artikel. Har länge velat besöka Friar Park. Finns faktisk...

Kjell J 25/11: Vem kan vara utan covern på "Anna"? Inte jag i alla fall....

Hans Odelholm 24/11: Hej Håkan Jag har liksom du lyssnat på podden ’Hundåren’ om Peter LeMa...

Per Ullén 21/11: Jag tycker att det tråkigt att efter att du har haft en väldigt intressant blo...

Jan Arne Martin Lennell 21/11: Tack för tips om podden. Babylon Zoo? Absolut. Har albumet med hiten (?) Spacem...

Per Rosén 19/11: Hej! Nyfiken på var du hört att första spelningen på turnén var i Stockhol...

Björn Stein 14/11: Lyssnartips, lyssna på Fred Eaglesmiths syn på ämnet tribute band på skivan ...

Björn Stein 13/11: Killen i mittten bekräftar nog din teori, gött solo. en pärla till poplåt! R...

Jan Arne Martin Lennell 31/10: Daniel Romano hade jag aldrig hört talas om förrän jag nyligen fick tips av g...

Håkan Gustavsson 30/10: Rolig återblick! Vissa saker behöver mer än 10 år för att man ska se klart...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.