Blogginlägg

I min skivhylla: Paul McCartney

Postad: 2018-03-02 07:56
Kategori: I min skivhylla



WINGS: Back to the egg (MPL 7C 066-62799)

Release:
8 juni 1979
Placering i skivhyllan: Hylla Beatles. Mellan Wings-maxisingeln "Goodnight tonight" (1979) och "McCartney II" (1980).

ÖNSKEMÅLET I MITT HUVUD VAR ETT PAUL McCARTNEY-album. Jag minns min positiva recension av "Tug of war" (1982) en gång i tiden och började lyssna men trots spektakulära fördelar som George Martin-produktion, Stevie Wonder-samarbete och John Lennon-hyllning ("Here today") fastnade inte skivan som helhet i min hjärna. Bläddrade lite till vänster bland McCartney-skivorna och fick utan att lyssna samma positiva känsla för Wings-albumet "Back to the egg" - men den skivan höll för trycket.
   Minnet blir onekligen lite urholkat med Ã¥ren och jag fÃ¥r inte sÃ¥ sällan luta mig mot mina gamla recensioner. Det blir naturligtvis svÃ¥ranalyserat när jag idag jämför rubrikerna "Överraskande och nästan komplett" (om "Back to the egg") och "McCartney visar Ã¥ter sin särklass" (om "Tug of war"). Men dagens val blev efter moget övervägande det förstnämnda albumet.
   "Tug of war" är naturligtvis en skinande produktion och genomgÃ¥ende bra lÃ¥tar. Men blandningen blir ibland lite väl magstark, frÃ¥n Stevie Wonder till Carl Perkins, tycker jag idag. "Back to the egg" har kanske samma hisnande mix i tempo och arrangemang, frÃ¥n akustiska ballader till storband, men känns just nu mer jordnära och tidlös. Och i valet mellan en massa studiomusiker ("Tug of war") och ett permanent band ("Back to the egg") väljer jag därför det senare. Kanske finns det en viss symbolik när jag väljer 70-talssoundet före det ofta uppblÃ¥sta 80-tals-ekot?
   När inspelningarna till "Tug of war" inleddes sommaren 1980 var ambitionen att göra skivan till en Wings-platta men vÃ¥ren 1981 sprack bandet. Därför blev "Back to the egg" historiens sista Wings-album för Paul McCartney.
   Under hela 70-talet hade Wings ett hela tiden skiftande utseende där trummisar och gitarrister gick ut och in i bandet vid sidan av de fasta medlemmarna Paul McCartney, Linda McCartney och Denny Laine. I sista upplagan som spelade pÃ¥ "Back to the egg" fanns tvÃ¥ lite mindre kända musiker, gitarristen Laurence Juber och trummisen Steve Holly, som hade fÃ¥tt jobbet via Laine.
   Efter tvÃ¥ övervägande lugna och snälla album, "Wings at the speed of sound" (1976) och "London town" (1978), ville McCartney bli lite rockigare och tuffare pÃ¥ "Back to the egg". PÃ¥ lÃ¥tar som "Getting closer", "Spin it on" och "Old Siam, sir", som mycket logiskt blev de lÃ¥tarna ocksÃ¥ singellÃ¥tar och fick representera och marknadsföra albumet. är det tydligt att han och bandet har sneglat pÃ¥ tidigare Wings-lÃ¥tar som "Hi hi hi", "Helen wheels" och "Junior's farm".

ÄVEN INSPELNINGSMÄSSIGT VAR DET ETT STEG tillbaka till de tidiga och mer primitiva Wings-åren. Den mobila studion fick följa med runt på flera inspelningsplatser i Storbritannien. De huvudsakliga inspelningarna gjordes i augusti 1978 på McCartneys lantgård i Campbelltown, Scotland där han hade byggt studion Spirit Of Ranachan och sedan under tre veckor i september på Lympne Castle i Hythe, inte långt från Peasmarsh i Sussex, där familjen McCartney också har ett boende än idag. Hela tiden följdes sällskapet av RAK Mobile Studio.
   Ã„ven klassiska Abbey Road-studion (vars officiella namn är och var EMI Studios) användes i oktober till december för inspelningar av nÃ¥gra lÃ¥tar. Bland annat till de spektakulära inspelningarna av "Rockestra theme" och "So glad to see you here" med 23 musiker(!) samtidigt i studion. Det var rena Phil Spector-känslor i luften när exempelvis fem gitarrister, fyra basister och tre trummisar skapade ett engelskt Wall Of Sound. PÃ¥ lÃ¥tar som ocksÃ¥ tillhörde den ruffigare rockgenren.
   Abbey Road-studion var dessvärre uppbokad i december (av Cliff Richard!) sÃ¥ inspelningar och mixningar flyttades till Replica Studio i källaren pÃ¥ MPL-kontoret vid Soho Square i centrala London. Där hade McCartney byggt just en kopia av Abbey Road-studions kontrollrum...
   Denny Laines obligatoriska lÃ¥tbidrag, "Again and again and again", tillhör tillsammans med "To you" ocksÃ¥ majoriteten rockiga lÃ¥tar men pÃ¥ "Back to the egg" finns ocksÃ¥, givetvis, de typiska McCartney-balladerna. Här bland annat representerat av "We're open tonight" och den lite jazzigare "Baby's request" som ekar 30-tal. Simpla men inte mediokra lÃ¥tar som Paul säkert kunde skriva pÃ¥ en kafferast.
   De tvÃ¥ balladerna är rätt enkelt arrangerade, utan nÃ¥gra stora överraskningsmoment, men pÃ¥ de fyra andra balladlÃ¥tarna, som redigerades ihop till tvÃ¥ medley, är uppfinningsrikedomen lite mer kreativ. I lÃ¥ngsamma "After the ball" sjunger Paul med sprucken rockig stämma och lÃ¥ten gÃ¥r över i "Million miles" där han endast kompas av det lilla dragspelet concertina. "Winter rose" och "Love awake" är bÃ¥da oerhört vackra melodier som sedan flätas ihop till rena konstverket där mässingsblÃ¥sarna i The Black Dyke Mills Band (som 1968 fick göra en Apple-singel) gör snygg entré.
   Det övervägande fantastiska tempot pÃ¥ "Back to the egg" bryts egentligen bara vid tvÃ¥ tillfällen och blir störande, pratande och ganska omotiverade pauser, "Reception" och "The broadcast", pÃ¥ ett annars tämligen perfekt Wings-album.
   Skivbolagsnoteringen MPL ovan är omdiskuterad men varken EMI eller Parlophone, som lite slarvigt brukar nämnas i sammanhanget, finns med i text eller logotype pÃ¥ skivomslaget eller etiketten. En skivetikett som för övrigt illustreras med fotografier pÃ¥ tvÃ¥ stekta ägg, "sunny side up" (A-sida) och "over easy" (B-sida). Brittiskt sÃ¥ det förslÃ¥r.

/ HÃ¥kan




Beatles (63)
Blogg (530)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (178)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Mars 2018 >>
Må Ti On To Fr Lö Sö
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.