Blogginlägg från 2017-06-01

Håkans Pop 10 år: I min skivhylla, Searchers

Postad: 2017-06-01 07:57
Kategori: 10 år

Engelska gruppen Searchers ä'r starkt förknippat med 60-talet men fick ett överraskande uppsving runt 1980 när de gav ut två intressanta album. Den här texten handlar om albumet "Searchers" från 1980 med ytterst starkt material som "Hearts in her eyes" och "Switchboard Susan".

Den här artikeln publicerades ursprungligen på HÅKANS POP 18/11 2016.




THE SEARCHERS: Searchers (Sire SRK 6082)

Release:
Oktober 1979
Placering i skivhyllan: Hylla 9. Mellan två andra Searchers-album, en greatest hits-skiva (1975) och "Love's melodies" (1981).

COMEBACKER KAN VARA PINSAMMA FÖRSÖK att skaka liv i något som är dött och bortglömt. Men ibland överträffar verkligheten fantasin och blir en förtjusande sanning med en musikalisk uppdatering av stora mått. The Searchers var det där typiska 60-talsbandet med det där typiska 60-talssoundet och de typiska 60-talshitsen, läs mer om bandet på 60-talet här, men redan från 1967 började både form och material svikta. På 70-talet stod karriären sömngångaraktigt still. Fem singlar på RCA mellan 1971 och 1973 och ett album med nyinspelade versioner av gamla hits och ingenting, absolut ingenting hände. Men bandet fortsatte turnera, om än på Kontinenten och på mindre ställen, och plötsligt var det en amerikansk skivbolagschef som återupptäckte bandet.
   Searchers hade haft samma sättning under hela 70-talet utan att väcka någon uppmärksamhet. Men via Ramones av alla namn, som spelade in och gav ut "Needles and pins" på både singel och album ("Road to ruin") 1979, blev Searchers ett namn som hamnade på skivbolagschefen Seymour Steins bord på skivbolaget Sires kontor. Han undrade om bandet fortfarande existerade och såg kommersiella möjligheter i en comeback. Vem som bestämde att bandet skulle spela in i Rockfield-studion i Wales, mellan april och juli 1979, vet jag inte men det beslutet var genialt.
   Med den studions hustomte Pat Moran som producent hamnade bandet helt rätt i både sound, produktion och låturval. Steins kontrakt med bandet omfattade två album och egentligen är skiva två, "Love's melodies" (1981), mer välkänt helgjuten men när jag bläddrade bland skivorna tyckte jag att Searchers första Sire-samarbete som helhet var mer obekant och jag ville nyfiket återuppleva känslan när skivan slog ned som en smärre bomb hösten 1979.
   Jag kan än idag tänka mig in i den positiva chocken när grammofonnålen studsar ner på vinylskivan och jag några sekunder senare får höra inledningen på "Hearts in her eyes": Som en uppgraderad déjà vu från 60-talet. Det 12-strängade soundet, stämmorna och en guldkantad refräng. Knappast en nostalgisk känsla utan ren och skär powerpop några månader innan 80-talet. Låten uppges i alla media vara specialskriven för Searchers men Will Birch (som skrev låten tillsammans med The Records-kollegan John Wicks) har idag ett annat men ändå något suddigt minne från den tiden:
   "I honestly don't remember the sequence of events, but no, we weren't asked to write for them and I don't think we said 'Let's write for The Searchers.' We wrote it for The Records, but right around the time we demoed it (Dec 78) we heard Sire had signed them and somehow our demo found its way to them, maybe via producer Pat Moran or A&R at Sire, Paul McNally."
   Searchers släppte sin version av "Hearts in her eyes" även på singel samtidigt som albumet, ett drygt halvår innan The Records gav ut originalet.

DET ÄR NATURLIGTVIS SVÅRT FÖR ATT INTE SÄGA omöjligt att följa upp en sådan klockren start på skivan men Mickey Jupps "Switchboard Susan" är naturligtvis ingen oäven fortsättning fast Searchers version är långsammare och mer akustisk än Rockpile-arrangemanget med Nick Lowe, på albumet "Labour of lust". Searchers tempo påminner om Jupps Chrysalis-inspelning som släpptes samma månad som ”Searchers”.
   John David, etablerad Rockfield-musiker (bas) och ett långvarigt samarbete med Dave Edmunds, har skrivit några låtar på "Searchers" som smälter in i poprock-sammanhanget perfekt. John var ju vid den här tidpunkten medlem i Wales-trion Airwaves som gjorde några album fyllda med samma melodiöst poprockiga musik.
   Tre av de fyra Searchers-medlemmarna, Mike Pender, Frank Allan och John McNally (som trots efternamnet inte är släkt med ovannämnda Sire-kille), har också bidragit med några låtar som är bra men kanske lite anonyma i konkurrens med låtskrivare som Tom Petty och Bob Dylan som står bakom skivans två utpräglade ballader. Som dessutom är så unika kompositioner att upphovsmännen själva aldrig officiellt har givit ut låtarna. Pettys "Lost in your eyes" härstammar från en Mudcrutch-demo från tidigt 70-tal och den fanns sedan med i materialet för ett möjligt solo-Petty-album 1975 som dock aldrig blev en realitet. Dylan skrev "Coming from the heart" tillsammans med körsångerskan Helena Springs och den spelades in för "Street-legal"-albumet men valdes, tillsammans med ytterligare två Dylan/Springs-låtar, till slut bort. En enda gång, 31 oktober 1978, har Dylan framfört låten på scen. På Searchers-skivan gör balladerna albumet till en utsökt helhet.
   Så dyker den engelske nästan mytiske bluesgitarristen Noel Brown upp som låtskrivare till "No dancing" som gjord för att passa in på en Dave Edmunds-skiva. Brown har enligt uppgift skrivit 600 låtar men det är bara ett extremt fåtal som är kända. Förutom "No dancing" räknas även ”Readers wives” (Dave Edmunds) och "Rock’n roll heart" (Ian Gomm) till den celebra skaran.
   Kommersiellt var "Searchers" ingen hit fast den musikaliska potentialen tveklöst fanns där. Kanske förstörde det anonyma och opersonliga skivomslaget (se ovan) de möjligheterna för ett år senare, 1980, släpptes skivan igen i England. Med nytt omslag (se vänster) och några låtförändringar. Dylan-låten är borttagen och ersatt med en annan stark cover, John Hiatts "Back to the war". Plus att de har ökat på låtantalet med två låtar hämtade från nästa Searchers-album på Sire, "Silver" och "Love's melody".
   Vilket ger mig möjlighet att berätta om "Love's melodies" (1981) som låtmässigt har många spektakulära låtar, som exempelvis Ducks Deluxes "Love's melody", John Fogertys "Almost Saturday night", Moon Martins "She made a fool of you", Alex Chiltons "September gurls" och ytterligare några utsökta Will Birch-låtar från Kursaal Flyers-repertoaren.

/ Håkan




10 år (38)
Beatles (59)
Blogg (376)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Jul (51)
Konserter (202)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (95)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2017 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30    

Anders Jakobson 21/06: Det är roligt att ha varit delaktig sedan dag 0 så att säga, men precis som du (...

Roland Hedman 19/06: Hej, du har missat Flaming Stars "I want to be free" och Trouble Boys "More Trou...

Mikael 15/06: Rätt producent, rätt låtar, rätt texter i rätt tid. Skivan är och förblir ett ti...

Peter Utas 26/05: Sent omsider snubblar jag över detta och undrar var skivan går att hitta? Ser in...

Hakan 20/05: Exakt! Nar inte Lennart langre finns ar det ju hit man gar....

Peter Lundmark 17/05: Är djupt imponerad av ditt arbete med Håkans Pop, har nog följt sidan sedan star...

LSvendsen 4/05: Släpptes den som LP eller bara CD? ...

Silja 1/05: Går i SVT i morgon 2/5 23.05!...

Anders 20/04: Kan vi inte få lyssna på (läsa) hela sommarprogrammet, nu har jag väntat i snart...

Stephen 16/04: Kul anekdot runt inspelningen av Da doo ron ron. Versionen som finns på Stardust...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.