Blogginlägg

"EP"

Postad: 2017-01-22 10:24
Kategori: Skiv-recensioner



RICHARD SMITT
EP
(Rootsy)


Richard Smitt, född Rickard Lindgren, är en osedvanligt begåvad och personlig artist vars utveckling på solokarriären jag gärna vill följa. Jag hade förmånen att se Rickard som sångare, gitarrist och bastrummis i Oskarshamns-trion We Met Tomorrow för två år sedan och blev verkligen imponerad av den unga entusiasmen och talangfulla kreativiteten.
   Gruppen ville då beskriva sin musik som "folkrock och pop med starka americana-influenser" medan jag själv tyckte det lät som en sorts minimalistisk blues korsat med känsliga ballader. Kort därefter sprack gruppen oväntat fast de tveklöst hade en lovande framtid.
   Richards sprudlande kreativitet fick då sikta in sig på en solokarriär och han bytte samtidigt artistnamn till Richard Smitt ty på hans skivbolag Rootsy fanns det redan en känd artist med namnet Richard Lindgren.
   Jag fick i somras uppleva Richard live när han agerade uppvärmare åt amerikanen Rayland Baxter och det korta framträdandet, sju låtar, imponerade i all sin enkelhet. Han visade att både repertoar- och artistmässigt har han en lysande karriär framför sig fast han i mellansnacket kanske var lite väl anspråkslös.
   Historien bakom den här ep:n, som just har fått titeln "EP", är både spontan och lite irrationell. Richard åkte upp till Kiruna för att i inspelningsstudion prova sig fram soundmässigt medan han spelade in sex egna låtar till ep:n. I samband med det studiobesöket träffade han Baxter som han skulle följa med på turné. Det mötet resulterade mycket oplanerat i ett helt kommande album producerat av Baxter som enligt Richard inte riktigt kommer att vara representativ för ep-skivans låtar. Onekligen en spännande utveckling i Richard Smitt just påbörjade karriär.
   Nåväl, på ep:n kan jag konstatera att min beskrivning av hans musik som minimalistisk blues håller ganska jämna steg med hans musik. Men den är till stor del personligt präglad och är inte så traditionellt bunden. Det är främst det nakna soundet, Richards uttrycksfulla röst och ett ofta stingsligt gitarrspel som doftar bluesgenre. Det här är musik fylld med många årsringar fast Richard är så ung men självsäker.
   På många sätt kan jag dra paralleller med en annan av Rootsys personliga artister, Basko Believes, där ibland samma avskalade sound, nakna arrangemang och starka röst ekar lika genuint äkta.
   "I was born by the riverside" sjunger Richard i en av låtarna, "Miss Goodenough", och jag börjar verkligen tvivla på att hans ursprung är Oskarshamn och inte Louisiana. Och "In your arms" låter som den är inspelad i USA:s djupaste träskmarker, munspel och slide i en häftig kombination.
   Tycker mig ibland höra en tramporgel bredvid de akustiska och elektriska gitarrerna men i övrigt är det som sagt ofta en väldigt spartansk ljudbild Richard bjuder på. I den ibland lite händelsefattiga omgivningen passar duettsångerskan Ellen Sundberg, skivbolagskollegan, perfekt. Hon blir ett alldeles utmärkt lockbete på låten "Gotta be you" som dock inte tillhör skivans mest framträdande låtar.
   Nej, den definitiva höjdpunkten kommer i avslutningslåten "Black weather" som känns lite, lite mer arrangerad än materialet i övrigt på skivan. Över det fina tramporgelsoundet seglar en vidunderligt distad och underbar elgitarr som soundmässigt påminner om Daniel Lanois. Och tamburinen fyller sin genuina plats. Naket men ändå fulländat.

/ Håkan




Beatles (58)
Blogg (371)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Jul (51)
Konserter (198)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (95)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2017 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31          

Anders 14/03: Här i Nynäshamn igårkväll spelade Cordovas Truckin', Grateful Dead-låten. Jag gi...

Machoheart 27/02: Heja Warren Zevon! ...

Anders Jakobson 25/02: Uff! Svidande ord! Lustigt att du skrev om både skivan och konserten när det beg...

Mike Waxman 17/02: Såg dom på Malmen när dom lirade ett exklusivt set för specialinbjudna. Dom körd...

Mikael Löwengren 9/02: Han spelar förövrigt i coverbandet A Clear Band numera... https://www.facebook...

Mikael Löwengren 9/02: Mikel Lindberg tillhör ju den där kategorin artister som det faktiskt finns någr...

Silja. 31/01: Gediget arbete som Povel Ramel skrev i en visa! Jag har en video med Festfolket ...

Silja. 24/01: Jag tror mig minnas att jag har kommenterat den här konserten tidigare men hitta...

Krister Sandberg 21/01: Ekseption var bra men Trace som Rick van der Linden bildade efter att han mer ...

Mikael Löwengren 6/01: Lorne de Wolfe kommenterar i en intervju turnén i samband med "comebacken" för e...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.