Blogginlägg från 2008-11-26

Tributes: Carpenters

”If I were a carpenter” (A&M, 1994)
Trots titeln så har den här skivan ingenting att göra med varken Tim Hardin eller hans låt med samma namn. Nej, det är den amerikanska syskonduon Carpenters som hyllas på ett musikaliskt omväxlande sätt.

I den här serien är det ofta låtskrivande artister eller grupper med en eller flera låtskrivare som hyllas. Duon Carpenters är ett undantag från regeln. De skrev marginellt med egna låtar och litade ofta på rena covers eller specialskrivet från rutinerade låtskrivare. Därför känns väl coverversionerna här inte alltid så angelägna. Ändå innehåller skivan flera historiskt stora pophits och mjuka succéer.
   När Carpenters gav ut skivor var det främst sångerskan Karen Carpenters honungsdoppade stämma som gav materialet sin charm. Vackert, snyggt men inte helt utan känslor.
   De amerikanska artisterna dominerar urvalet och resultatet är lika omväxlande som ojämnt. De tuffare inslagen, från Sonic Youth, Babes In Toyland, 4 Non Blondes och Bettie Serveert, skjuter högt ovanför målet och det är istället de Carpenters-mjuka tolkningar som träffar bäst.
   American Music Club, Cranberries (med en fantastiskt känsligt sjungande Dolores O’Riordan), Sheryl Crow, Redd Kross och Grant Lee Buffalo som tar hem poängen.
   Och jag slutar aldrig att gilla låtar som ”We’ve only just begun”, ”(They long to be) Close to you”, ”Yesterday once more” och ”Rainy days and Mondays” fast de tillhör pophistoriens snällaste genre.

Skivans innehåll:
1. Goodbye to Love – American Music Club
2. Top of the World – Shonen Knife
3. Superstar – Sonic Youth
4. (They Long to Be) Close to You – The Cranberries
5. For All We Know – Bettie Serveert
6. It's Going to Take Some Time - Dishwalla
7. Solitaire – Sheryl Crow
8. Hurting Each Other – Johnette Napolitano with Marc Moreland
9. Yesterday Once More – Redd Kross
10. Calling Occupants of Interplanetary Craft – Babes In Toyland
11. Rainy Days and Mondays – Cracker
12. Let Me Be the One – Matthew Sweet
13. Bless the Beasts and Children – 4 Non Blondes
14. We've Only Just Begun – Grant Lee Buffalo

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.