Blogginlägg från 2008-09-11
Queen, Beatles och Isaac Hayes
Engelska Mojo är väl kanske inte min första och största nyhetskälla när det gäller musik. Men när de i senaste numret (October, 179) meddelar att de har hört tio remastrade låtar från ”White album” så blev det något av en världsnyhet. Sedan kan jag ju tycka att det här med remastrat, nymixat och återutgivningar mer tillhör hysteri än musik.
Nåväl, tidningen fortsätter sin genomgång av originallåtarna till den klassiska Beatles-skivan. Fina små anekdoter kring varje låt och ytterligare tretton covers på den sedvanligt medskickade cd:n. Jag har inte hunnit lyssna på den, artisturvalet är tämligen okänt och det finns egentligen bara ett spår jag känner vissa förväntningar på. Pete Greenwood, som gjort en fin soloskiva, gör ”Savoy Truffle”. Och Paul Weller bidrar med bonuslåten ”Sexy Sadie”.
Mojo har även fått en snabbintervju med Paul McCartney om just den originalskivan.
I övrigt är månadens Mojo, som ramlade in i brevlådan i början på veckan, späckad med läsning och jag har än så länge bara bläddrat igenom tidningen några gånger.
Queen frontar och vi får hela deras historia plus en intervju med dagens sångare i gruppen, Paul Rodgers. Jag har redan haft tillgång att lyssna på Queens nya album, ”The cosmos rocks” som släpps 17 september, men det känns inte prioriterat.
Queen har aldrig varit någon favoritgrupp, möjligen tidiga singeln ”Seven seas of Rye”, och att höra Rodgers i den här positionen känns alltför utmanande och skulle säkert förstöra det goda minnet jag har av honom från Free och Bad Company.
Stor minnesartikel om Isaac Hayes, med rubriken ”Soul man” (låten han var med och skrev till Sam & Dave, men annars blir man som svensk stolt att de toppar ”Real gone”-sidan (om månadens bortgångna musiker) med Esbjörn Svensson.
Sedan ramlade jag rent spontant på en liten fråga om musik som handlade om Penny Lane, gatan alltså, i Liverpool. 2006 föreslog politikerna att alla gator i staden som förknippas med slaveri och annat negativt skulle byta namn. Och Penny Lane låg i riskzonen. För den är nämligen uppkallad efter James Penny som på 1700-talet var skeppsredare och tjänade massor med pengar när han skeppade slavar från Afrika till Västindien. Men frågan slutade med att ”historien ska inte förnekas även om den är tveksam”. Och gatstumpen Penny Lane fick behålla sitt namn, till fromma för inte minst alla turister som letar Beatlesminnesmärken i stan.
/ Håkan
<< | September 2008 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 |
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...
Silja 13/02: Kul!...
Silja 10/02: Det var värst! Imponerande berättelse om all musik som du har fått uppleva i ...
Johan S 9/02: Det var inte illa! Ett helt liv i musikens tjänst! Bra jobbat Håkan!...
Christer 8/02: En sån där konsert som jag ångrar att jag inte gick in på, speciellt efter j...
Rikard Bengtsson 22/01: Dubbelgura-bilden är ju från Domino 1978. Den sista bilden på Lowe kan vara f...
Björn 24/12: Små marginaler, men den här är i topp år 2000 med The United States Air Forc...
Björn 23/12: Merry Jul o Gott Nytt År, tack för ännu ett år med ypperlig journalistik och...
Claus Stenhøj 24/10: "Bucket T" endast i Sverige? Se her: https://www.discogs.com/release/3904137-Th...


Kommentarer till blogginlägget: