Blogginlägg från 2019-08-23
Covers: Allison Moorer
ALLISON MOORER: Mockingbird (New Line, 2008)
2008, NÄR DEN HÄR SKIVAN SLÄPPTES, var Allison Moorer en etablerad amerikansk artist med sex album bakom sig. Skivor, som inkluderade ett livealbum, med övervägande eget material. Då tog hon beslutet att göra ett album med coverlåtar genomgående skrivna av kvinnor. Allison var vid tillfället gift med Steve Earle, som hade producerat hennes album innan (”Getting somewhere”), som spelar elgitarr på ”Mockingbird”. Men det är en annan gitarrfantom, Buddy Miller, som med varsam hand har producerat det här albumet där han givetvis också spelar en mängd stränginstrument.
Allison var som sagt känd men kanske inte ett lika stort namn som sin syster Shelby Lynne som för övrigt bidrar med en låt till albumet. Systrarna gjorde för övrigt en coverplatta tillsammans 2017 ("Not dark yet") där de upprepade Jessi Colter-låten Allison gör här, "I'm looking for blue eyes".
Allison har väl än idag inte riktigt nått ut med sin musik på bred basis. Giftermålet med Earle sprack 2010, resulterade i en son men inga stora musikaliska möten.
Med titeln ”Mockingbird” på ett album med covers trodde jag i min enfald att titellåten var den gamla Inez & Charles Foxx-dängan från 1962. En nästan klassisk coverlåt som mängder av artister gjort genom åren, bland annat Dusty Springfield, Aretha Franklin och det då (1973) äkta paret Carly Simon och James Taylor som en duett.
Men så fel jag hade i mina tankar, just den inledande titellåten är en originallåt skriven av Allison Moorer själv. En akustiskt baserad och trollbindande låt i halvfart, med Jim Hokes saxofonsolo som utropstecken, där hennes röstresurser nästan tangerar Linda Ronstadts himmelska stämma. Men bara nästan.
Allison har sina rötter i countrymusik och Nashville och jag trodde väl, också i min enfald visade det sig, att soundet med Buddy Miller som ansvarig skulle luta åt det countryfierade. Men ”Mockingbird” är en blandning av både stilar och sound och inte alls så traditionellt. Ofta presenterar Allison tillsammans med producentens idéer nyarrangerade versioner av ibland ganska utslitet grundmaterial.
Både ”Ring of fire” följt av ”Dancing barefoot” har fått en fräsch rockig inramning som vore det Tom Pettys Heartbreakers i kompet. Men skivan har som sagt en blandning där både blues (Nina Simone-låten och "Daddy, Goodbye Blues" från 20-talet), vackra ballader och inte så mycket country också får plats. Den stegrande intensiteten i Gillian Welchs ”Relevator” tillhör topparna på skivan.
Och valet av material från spännande låtskrivare som Cat Power (Chan Marshall), Kate McGarrigle, Buddy Millers fru Julie och hennes syster Shelby Lynne är ju genomgående utsökt.
1. "Mockingbird" (Allison Moorer) 3:18
Original.
2. "Ring of Fire" (June Carter Cash/Merle Kilgore) 3:01
1963. (”(Love's) Ring of Fire”) Från albumet "Folk songs old and new" med Anita Carter.
3. "Dancing Barefoot" (Jay Dee Daugherty/Ivan Král/Patti Smith) 4:21
1979. Från albumet "Wave" med Patti Smith.
4. "I Want a Little Sugar in My Bowl" (Nina Simone) 2:38
1962. Från singel med låtskrivaren.
5. "Go Leave" (Kate McGarrigle) 3:40
1975. Från albumet "Kate & Anna McGarrigle" med Kate & Anna McGarrigle.
6. "Revelator" (David Rawlings/Gillian Welch) 5:44
2001. Från albumet "Time (The revelator)" med Gillian Welch.
7. "Both Sides Now" (Joni Mitchell) 4:31
1967. Från albumet "Wildflowers" med Judy Collins.
8. "Daddy, Goodbye Blues" (Ma Rainey) 3:59
1925. Inspelning med låtskrivaren.
9. "She Knows Where She Goes" (Bill Bottrell/Shelby Lynne) 4:20
2000. Från albumet "I am Shelby Lynne" med Shelby Lynne.
10. "Orphan Train" (Julie Miller) 5:45
1999. Från albumet "Broken things" med låtskrivaren.
11. "Where Is My Love" (Chan Marshall) 3:26
2006. Från albumet "The greatest" med Cat Power.
12. "I'm Looking for Blue Eyes" (Jessi Colter) 2:57
1975. Singel (under titeln "What's Happened to Blue Eyes") med låtskrivaren.
/ Håkan
<< | Augusti 2019 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: