Blogginlägg från 2008-06-06

1989: Lolita Pop i topp

När årsbästalistan skulle spikas på decenniets sista år kunde jag inte motstå frestelsen att utnämna mina lokala hjältar Lolita Pop till årets bästa skiva. Det är inget i dag jag behöver skämmas för. Skivan står sig mycket bra än idag vilket inte är fallet med Pogues 1989-skiva. Den kom inte ens med på min 80-tals-lista. I övrigt skrev jag 19 december 1989 i Nerikes Allehanda följande rader.


Roy Orbison.

Att utnämna årets bästa skivor enligt en graderad lista har varit ett lika tufft och svettigt jobb som alla år tidigare. Ett femtontal skivor slogs om de tio platserna vars inbördes ordning är mycket jämn. Efter våndorna känns det både roligt, rättvist och rimligt att utropa Lolita Pop till årets artister i LP-klassen.
   Den som väntade på något gott och bra fick vänta till 1989. Det hade gått fyra år sedan Lolita Pops förra LP med nya låtar. Engelskan hade blivit deras nya språk men framför allt hade gruppen utvecklats musikaliskt och ”Love poison” är en klassisk LP med både bredd och variation.
   Vad som förenar de tre första skivorna på min topp tio-lista, förutom att de står i en liten klass för sig, är att det förekommer en och annan säckpipa på alla tre skivorna.
   På en drygt 64 minuter lång LP hinner Elvis Costello med det mesta på ”Spike”. Bäst är han i dre lugna folkmusikinspirerade låtarna som ”Tramp the dirt down” och ”Any king’s shilling”.
   Engelska The Pogues är annars årets folkmusikhjältar som gjort sin jämnaste och bästa LP. Det kan bero på att gruppen nu blivit en grupp. Nästan alla medlemmarna skriver låtar och det är inte längre bara Shane MacGowans personlighet som härskar.
   Gamlingen Neil Young har totalt sett gjort sin bästa LP på tio år med ”Freedom”. Även det en skiva med över en timmes speltid.
   Eldkvarn återkom till årsbästalistan efter den relativa svackan på ”Kungarna från Broadway”.
   Tom Pettys ”Full moon fever” hade allt av pop, fräck rock och fnatastiska melodier.
   Engelsmännen Squeeze och Graham Parker gör det de är allra bäst på. Förenar pop och rock på ett genialt sätt.
   Roy Orbisons ”Mystery girl” var en alldeles för lysande LP för att ges ut postumt. Dock tycker jag personligen att han sjöng bättre på liveskivan ”Black and night”.
   Di Leva gjorde också sin bästa LPi år. ”Rymdblomma” klassar jag ett par snäpp högre än upphaussade ”Vem ska jag tro på?”.

ÅRETS BÄSTA ALBUM 1989
1. LOLITA POP: Love poison
2. ELVIS COSTELLO: Spike
3. THE POGUES: Peace and love
4. NEIL YOUNG: Freedom
5. ELDKVARN: Karusellkvällar
6. TOM PETTY: Full moon fever
7. GRAHAM PARKER: Human soul
8. SQUEEZE: Frank
9. ROY ORBISON: Mystery girl
10. DI LEVA: Rymdblomma

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.