Blogginlägg

#38: Spike

Postad: 2007-10-16 09:10
Kategori: 80-talets bästa

ELVIS COSTELLO: Spike (Warner Brothers, 1989)
Jag gav den här Costello-skivan maximalt betyg (5) när den kom i februari 1989. Jag kan väl inte påstå att jag fortfarande tycker den har en så exklusiv charm men blandningen och topparna tillhör onekligen Costellos all time high. Om en eller ett par låtar faller ur ramen rejält på en skiva vars speltid otroligt nog överskrider en timme med 21 sekunder så må det vara hänt.
   ”Spike” var Elvis Costellos första stora skivbolagsbyte. Från indieetiketten Demon till stora mäktiga Warner Brothers. Vilket märks, om inte annat, på skivomslaget där Elvis sitter med en svartvit ansiktsmålning med WB-logotypen som en ram runt sig.
   Elvis har berättat att budgeten var hög när han skulle göra skivan. Och inne i sitt huvud hade han fem olika skivor och det förklarar också kanske den stora blandningen. Från enkel effektiv pop via jazziga blåsarrangemang, New Orleans till irländsk folkmusik. Inspelad på så pass skilda ställen som Dublin, New Orleans, Hollywood och London. Med flera olika konstellationer av musiker bakom sig.
   Det var på ”Spike” som de första resultaten på samarbetet mellan Elvis och Paul McCartney kom ut. ”Veronica” (som också blev första singel) och den rätt röriga ”Pads, paws and claws” har de skrivit tillsammans och Paul spelar bas på någon mer låt.
   Elvis lät T-Bone Burnett producera och hans tekniker Kevin Killen fick också plats i producenttrion.
   Redan här finns New Orleans-profilen Allen Toussaint med på en Costello-skiva men det var faktiskt inte första gången de samarbetade. De hade träffats redan 1983 när Toussaint producerade Yoko Ono-låten ”Walking on thin ice” med Attractions i kompet. Av Attractions-musikerna fanns bara Pete Thomas med på ”Spike”.
   Även en annan framtida samarbetspartner, Burt Bacharach, figurerade på ett spår, ”Satellite”. Han jobbade i studion bredvid och Costello hade skrivit ett arrangemang som påminde om Bacharach och lät honom godkänna det direkt.
   Det krävs öppna sinnen för att kunna smälta hela albumet. Som också innehåller några av Costellos starkaste texter. I ”Tramp the dirt down” avrättar han Margret Thatcher och i ”Any king’s shilling” lägger han några ord i Nordirland-debatten.
   Alternativa albumtitlar var "Pantomime evil" och "The beloved entertainer". Den sistnämnda har blivit en typ av undertitel då den förekommer under fotot på skivomslaget.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (419)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (54)
Konserter (222)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2007 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Johan S 8/08: Aah, detta är verkligen en gammal favorit. Pubrockpärla! Tycker också Gomm sl...

Jan Lennell 28/07: Petitess, men ändå för ordningens skull; 20 juni ska vara 20 JULi :). Tack för e...

Mats 26/07: Detta är en av 70-talets absolut viktigaste plattor för mig. Såg Tyla Gang på Ho...

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.