Blogginlägg från 2010-05-21

Covers: Totta

TOTTA: Tottas Basement tapes: Down in the flood (Capitol/EMI, 2010)

Det känns egentligen absurt att kalla Totta för en coversångare. Han sjöng egentligen bara covers men att beskriva honom som enbart en coversångare är mot alla principer ty allt han sjöng fick ett eget uttryck både på engelska och svenska. Bob Dylan låg honom väldigt nära hjärta. Det fick vi många exempel på genom hela hans liv och karriär. Både på skiva och scen.
   På duettskivan ”Dylan” med Mikael Wiehe ägnade Totta en hel skiva åt Dylans låtar på svenska. En mängd kärleksfulla och engagerande tolkningar.
   På den i våras utgivna nya Dylan-samlingen är det originalmaterial som under bara tre dagar spelades in i december 2003 i en källare i Stockholm och därför mycket lämpligt fått titeln ”Totta’s Basement Tapes”.
   Ännu en gång är det Johan Lindströms smakfulla produktion som färgat det genuina men ändå spännande och spontana soundet. Låtarna är uppenbart inspelade huvudsakligen live i studion, skratt och applåder förekommer, och den genomgående anspråkslösa tonen förstärker känslan hela tiden.
   Sent omsider har jag hört skivan och redan på Pluras omslagsmålning är den här skivan en inspirerande upplevelse. Med engelska ord i munnen blir Totta en lite mer framträdande sångare och inte så hemvävt tillbakalutad. Arrangemangen på skivan är däremot både suggestivt anspråkslöst och rockigt tunga med ibland Mats Ronanders munspel som rufsar omkring det förväntade.
   De tre inledningslåtarna är just lite bryska med elektriska gitarrer, bluesigt munspel och hårda rytmer. Innan det blir några akustiska mellanspel på ”Alberta” (en inspelning som användes redan på ”Bra dagar”-tributen) och det sköna tempot på ”One more night” där det nästan gränsar till country.
   Den 7:20 långa ”Gates of Eden” är en underbar höjdpunkt på skivan. En ballad med lågmäld och vacker bakgrund, Jenny Silvers körsång och läckert markerade trummor.
   Däremot kunde de ha hoppat över Dylans mediokra ”Wigwam” som egentligen inte har någon text och blir ett oändligt lallande med piano och akustisk slide som framträdande instrument.

Låtarna:
1. Just like Tom Thumb's blues
1965. ”Highway 61 revisited”.
2. Down in the flood
1967. Kom först på skiva med Flatt & Scruggs på albumet ”Changin’ times”, sedan 1971 på ”Bob Dylan’s greatest hits, vol II”.
3. When I paint my masterpiece
1971. Kom först på skiva med The Band på albumet ”Cahoots”, sedan på ”Bob Dylan’s greatest hits, vol II”.
4. Alberta
1970. ”Self portrait”.
5. One more night
1969. ”Nashville skyline”.
6. It's all over now baby blue
1965. ”Bringing it all back home”.
7. The ballad of Hollis Brown
1964. ”The times they are a-changin’”.
8. Gates of Eden
1965. ”Bringing it all back home”.
9. Buckets of rain
1974. ”Blood on the tracks”.
10. Wigwam
1970. ”Self portrait”.
11. Farewell
1963. Finns endast på bootlegskivor med Bob Dylan.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.