Blogginlägg från 2017-02-13

#14. dvd: All you need is cash

THE RUTLES: All you need is cash (Second Sight/Broadway Video, 2005)

URSPRUNGET OCH RÖTTERNA TILL DEN HÄR TV-FILMEN från 1978 började som en enkel sketch tre år tidigare. 1974 hade Monty Python, det engelska och legendariska skådespelarkollektivet, avslutat sin fem år långa tv-serie på BBC. Då beslutade Eric Idle, en av Python-profilerna, att starta en ny komediserie, "Rutland Weekend Television", där Neil Innes skrev musiken och i ett avsnitt uppstod idén att göra parodi på The Beatles under namnet The Rutles. Fyra karaktärer, Dirk, Nasty, Stig och Barry, som hade en motsvarighet i de fyra Beatles-medlemmarna och en nyskriven låt, "I must be in love", som klingade förvillande lik "A hard day's night", blev första provet.
   Sketchen byggde pÃ¥ en "dokumentär" historia där Rutles och de fyra medlemmarna hade en parallell bakgrund som i mÃ¥nga komiska detaljer pÃ¥minde om Beatles officiella men där karaktärerna hade andra namn. Rutles-lÃ¥ten pÃ¥stods vara hämtad frÃ¥n filmen "A hard day's rut".
   Sketchen fick i England en viss uppmärksamhet men blev än mer framgÃ¥ngsrik när den 1976 visades i USA pÃ¥ "Saturday Night Live" när Idle var gäst där. Idén pÃ¥ en förlängd version av historien uppstod och tillsammans med den amerikanske tv-regissören Gary Weis gjorde Idle en mer genomarbetad film där Neil Innes skrev ytterligare lÃ¥tar pÃ¥ Beatles-temat. Genialt konstruerade lÃ¥tar med klanger, refränger och arrangemang som nästan, men bara nästan, är kopior av Beatles originallÃ¥tar. Där varje lÃ¥t har en exakt förebild och just musiken har en viktig roll i bÃ¥de filmen och historien.
   Tre av filmens fyra Rutles-medlemmar fanns med redan pÃ¥ "Rutland Weekend Television": Huvudpersonerna Neil Innes, som under rollfiguren Ron Nasty spelar John Lennons motsvarighet, och Eric Idle, (Dirk McQuickly) som spelar Paul McCartney. Plus John Halsey, (Barry Womble) som spelar Ringo Starr. Sydafrikanen och förre Beach Boys-medlemmen Rikki Fataar, (Stig O´Hara) som spelar George Harrison, fanns inte med 1975.
   Idle medverkar inte alls pÃ¥ Rutles-skivan, där musiker som gitarristen Ollie Halsall och basisten Andy Brown hjälper till att forma det klassiska Beatles-soundet, men har givetvis en stor del i filmen där han spelar flera olika roller utöver Rutles-medlem.

FILMEN "ALL YOU NEED IS CASH" HADE PREMIÄR i mars 1978 och samtidigt släpptes soundtracket som ett Rutles-album med nästan alla filmlåtarna. En av låtarna, "Get up and go", ansågs då ligga för nära ett plagiat av "Get back" och en copyrightstämning låg i luften. Men när skivan återutgavs 1990 fanns den låten med som bonusspår.
   Det var för övrigt en gammal Beatles-relaterad person, Derek Taylor som dÃ¥ var anställd pÃ¥ Warner Bros. Records, som höll i marknadsföring för bÃ¥de album och tv-special. Taylor, som i slutet pÃ¥ 60-talet var pressagent pÃ¥ Beatles skivbolag Apple, spelas i filmen (Eric Manchester) av Michael Palin.
   Och det dyker upp mÃ¥nga motsvarande figurer ur den autentiska Beatles-historien. John Belushi spelar Allen Klein under det lustiga rollnamnet Ron Decline, Terence Bayler spelar Brian Epstein i rollen Leggy Mountbatten, Gwen Taylor spelar bÃ¥de mamma till Epstein (Mrs Iris Mountbattin) och Yoko Ono (Chastity) och Dan Aykroyd spelar den bedrövade Decca-chefen som tackade nej till Beatles.
   Det dyker upp mÃ¥nga mer eller mindre komiska roller i filmen som spelas av Bill Murray, Ron Wood (Hell's Angel-medlem), Gilda Radner och dÃ¥varande fru Mick Jagger, Bianca Jagger, spelar fru till Dirk McQuickly. Jagger själv och Paul Simon blir intervjuade i filmen där de fÃ¥r förklara gruppens betydelse och sitt förhÃ¥llande till Rutles.
   Den extremt korta intervjun (se bild ovan) med Roger McGough, poet och Scaffold-medlem, ekar typisk Monty Python-humor. Mycket i filmen tangerar av naturliga skäl Python men här finns det en förlaga att luta sig emot som ger historien en ram att hÃ¥lla sig innanför vilket förstÃ¥s inte hindrar Idle frÃ¥n att bjuda pÃ¥ bÃ¥de galna och geniala idéer.
   NÃ¥gra riktigt autentiska publikbilder, hämtade frÃ¥n den riktiga Beatles-historien, understryker ibland dokumentärkänslan. Som när Rutles spelar pÃ¥ Shea Stadium (Che Stadium i filmen) och riktiga avsnitt med tv-personligheter som Ed Sullivan och David Frost.
   Filmen stora behÃ¥llning är tveklöst det musikaliska där Neil Innes lyckats skriva "Beatles-musik" som gör lyssnaren bÃ¥de förvirrad och glad.

Extramaterial: Ytterligare intervjumaterial med Paul Simon och Mick Jagger. Eric Idles kommentatorspår: Jag brukar sällan lyssna på dvd-skivornas kommentatorspår men Eric Idles text innehåller många intressanta anekdoter och komiska poänger.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.