Blogginlägg

Krönika: Augusti 1995

1995 tyckte jag att känslan för en riktig konsertbiljett gått förlorad i datoriserat utskrivna biljetter. Och jag kan gärna påstå att det har inte blivit bättre under de senaste 25 åren med de där digitalt levererade biljetterna som kommer med e-post. Jag har alltid gillat att illustrera mina recensioner med en konsertbiljett och fortsatte under en tid med dessa A4-blad men har under de senaste åren givit upp. Det var annat förr. Krönikan illustrerades med en autentisk Rolling Stones-biljett från 1973...
 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 9/8 1995.
 
SKÖNHETEN I EN PAPPERSLAPP

PÅ LÖRDAG SPELAR NEIL YOUNG i Stockholm. Det oroar mig inte ett ögonblick.
   Vad som däremot oroar mig, eller närmare bestämt gör mig ledsen och uppgiven, är utformningen av dagens konsertbiljetter.
   Och biljetten till Young-galan på Sjöhistoriska är inget positivt undantag. Utslätad design, datoriserad text på en helt opersonlig, känslokall papperslapp.
   En papperslapp som dessutom är värd nästan 300 kronor. Ty i samma takt som det unika utseendet på en konsertbiljett utplånats har värdet ökat drastiskt.
   Kort sagt har det blivit dyrare att gå på konsert. Det slår mig allra tydligast när jag förstrött bläddrar i min bekväma samling konsertbiljetter. Som genom åren sparats utan någon mening eller mål.
   Men som ändå i sin oansenlighet fyller nostalgiska minnen, lyckliga stunder och osynliga låtlistor.
   Det finns en viss skönhet i en gammal uttjänt konsertbiljett. Min samling är bara en bråkdel av alla konserter jag bevittnat genom åren.
   I Stockholm, Göteborg och London och andra ställen har jag sparat på mig en del biljetter.
   På hemmaplan i Örebro har det sällan handlat om tryckta, snyggt designade biljetter. Anonyma platsnummerlappar (på Konserthuset), gästlistor eller bara insläppt å tjänstens vägnar är inte till mycket stöd för nostalgiska minnen.
   Det är naturligtvis den datoriserade, centralstyrda utvecklingens fel. Att vi idag i vår hand tar i dessa stillösa konsertbiljetter. Som i en snabb, kort anblick lika väl kan vara en SJ-biljett eller teaterbiljett.
   Lättillgängligheten via ATG-ombuden är ett tungt argument för de stilistiskt utslätade papperslapparna.
   Den här negativa trenden är inget 90-talsfenomen och förändringen från tryckta biljetter till datautskrivna kvitton kom inte över en natt.
   Redan till Elvis Costellos konsert på Konserthuset i Stockholm 1984 upptäckte jag fenomenet första gången. Biljetten i min ägo är köpt genom Posten, gul och neutral, försedd med en myriad kontrollsiffror med artistens namn i samma oansenliga stil.
   Konserten var däremot, inte oväntat, lysande med en ensam, akustisk Costello. T Bone Burnett som uppvärmare och en generös rad av extralåtar. Minnet finns kvar men över biljetten lyser inget nostalgiskt sken.
   De megastora arenakonserterna har jag till stor del bojkottat med åren. Biljetten till Rolling Stones-konserten på Ullevi 1982 ser välanvänd, tilltufsad och viktig ut. Till det facila priset av en hundralapp.

DÅ ÄR VI TILLBAKA TILL INFLATIONSDEBATTEN som jag definitivt inte är rätt man att kommentera.
   Men visst låter det billigt att 1973 kunna uppleva Stones på Scandinavium för blott några tior (40:-) och några mindre kända namn kring femtiolappen under mitten av 70-talet.
   Nils Lofgren (30:- på Olympen, Lund 1976), Police (45:- på Music Palais, Stockholm 1979), ABBA (45:- på Isstadion, Stockholm 1979, både Southside Johnny/John Hiatt (60:- på Göta Lejon, Stockholm 1979) låter också som en dröm.
   Inflationen, om det är den som bestämmer entrépriset, har dock varit lugn under de senaste två åren. Ty priset för en Neil Young-biljett har bara ökat 20:- sedan 1993 när han var i landet förra gången. Då biljetten endast var marginellt stiligare än den nu aktuella.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.