Blogginlägg
LIVEALBUM #30: Dr Feelgood
DR. FEELGOOD: As it happens (United Artists, 1979)
NÄR DET HANDLAR OM LIVEKONSERTER har väl Dr. Feelgood i allmänhet och sångaren Lee Brilleaux i synnerhet ett speciellt förhållande till just den konstformen. På 70-talet gav det extremt produktiva engelska pubrockbandet ut åtta album mellan 1975 och 1979 varav två var liveinspelade. Jag tror, utan att vara riktigt övertygad, att ”Stupidity” allmänt anses något bättre och finare, som dessutom toppade listorna, än ”As it happens”. Kanske är det profilen Wilko Johnsons närvaro som rankar den skivan högre. Efter att ha lyssnat intensivt parallellt åtskilliga gånger har jag ändå fastnat för den senare skivan där Wilkos ersättare Gypie Mayo spelar gitarr.
Det exceptionella livebandet, som turnerade nästan oavbrutet, fick ju främst på 70-talet ut all sin energi i sin musik och då framförallt på konsertscenen. Därför var det kanske inte så överraskande att bandet, med Lee Brilleaux som färgstark frontfigur i spetsen, släppte en liveskiva både 1976 och 1979 med helt olika låtar.
Fastän liveskivorna innehöll många covers så var Dr Feelgoods studioskivor fram till 1979 fyllda med originallåtar. Först var det Wilko som huvudsakligen skrev låtarna men när han lämnade bandet i april 1977 kom John Gypie Mayo och axlade hans mantel som gitarrist men också som låtskrivare. Han är delaktig i samtliga fem originallåtar på ”As it happens”-albumet, bland annat bandets största singelhit ”Milk and alcohol” som han skrev tillsammans med Nick Lowe. En uppenbar publikfavorit på Crocs i Raleigh 28 februari 1978 där inspelningarna till ”As it happens” delvis är hämtade från. Den ökända klubben hade två krokodiler som husdjur...
Mitt avgörande val av liveskiva med Dr Feelgood beror inte så mycket på vem som spelar gitarr utan jag tycker soundet och ljudet gör ”As it happens” till ett tekniskt bättre album. Wilko med sin galet stirrande blick och personliga spelstil var säkert en större visuell upplevelse men Gypie fyllde upp hans ”kostym” mycket bra med både energi och musikalitet.
Förutom den oerhörda attacken i livearrangemangen på ”As it happens” är det ett nöje att söka rötterna i bandets influenser. Av naturliga skäl är de hämtade från blues (”The blues had a baby and they named it rock 'n' roll”), r&b (”My Buddy Buddy Friends”) och rock'n'roll (”Matchbox” och ”Great balls of fire”) men också till stora delar från soulmusik (”Things get better” och ”Ninety-Nine And A Half (Won't Do)”).
Från Muddy Waters, Otis Clay och Charlie Musselwhite via Jerry Byrne och Carl Perkins till Eddie Floyd och Wilson Pickett. Och Strangeloves nästan poppiga låt ”Night time” smälter in perfekt i den här fysiska livemenyn. Hela tiden ger Feelgoods ett personligt uttryck i arrangemangen och Lee Brilleaux är en fantastisk sångare som också spelar munspel med stor iver.
Men det är naturligtvis de mer nutidskonstruerade låtarna på ”As it happens” som drar till sig mitt riktigt stora intresse. Med redan nämnda Nick Lowe-pärlan ”Milk and alcohol” som absolut höjdpunkt. Men även ”As long as the price is right” och ”Down at the doctors” (där de lyckas stava Mickey Jupps förnamn fel för andra gången...) tillhör topparna. Alla tre låtarna släpptes som a-sidor på Dr Feelgood-singlar under 1978 och 1979.
I en begränsad upplaga släpptes ep:n ”Dr Feelgood Encore E.P.” tillsammans med albumet (se innehållet nedan).
HEMEL HEMPSTEAD SIDE
1. Take A Tip (Lee Brilleaux/John Mayo) 2:50
2. Every Kind Of Vice (Lee Brilleaux/John Mayo) 3:20
3. Down At The Doctors (Micky Jupp) 2:53
4. Baby Jane (Lee Simmons/Bernard Reed/John Bishop/Jerry Wilson/Harold ”Hal” Nesbitt) 2:50
5. Sugar Shaker (Lee Brilleaux/John B Sparks/John Mayo) 3:69
6. Things Get Better (Eddie Floyd/Steve Cropper) 2:10
7. She's A Windup (Lee Brilleaux/John Mayo/John B Sparks/Big Figure) 2:01
CROCS SIDE
1. Ninety-Nine And A Half (Won't Do) (Steve Cropper/Wilson Pickett/Eddie Floyd) 3:06
2. My Buddy Buddy Friends (Aaron Corthon) 3:16
3. Milk And Alcohol (Nick Lowe/John Mayo) 2:53
4. Matchbox (Trad arr Dr Feelgood) 2:51
5. As Long As The Price Is Right (Larry Wallis) 3:56
6. Night Time (Richard Gottehrer/Bob Feldham/Jerry Goldstein) 4:20
Encore E.P.
CROCS SIDE
1. Riot in cell block no 9 (Jerry Leiber/Mike Stoller)
2. The blues had a baby and they named it rock 'n' roll (McKinley Morganfield/Brownie McGhee)
HEMEL HEMPSTEAD SIDE
1. Lights out (Seth David/Mac Rebennack)
2. Great balls of fire (Jack Hammer/Otis Blackwell)
/ Håkan
Mamma Ingrid (1933-2020)
Akustisk musikalisk helafton
<< | Oktober 2020 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...


Kommentarer till blogginlägget: