Blogginlägg från 2020-10-30

Krönika: April 1988

Postad: 2020-10-30 07:50
Kategori: Krönikor

Minns inte direkt varför det just i april 1988 pågick diskussioner om 70-talet. Gick det kanske någon dokumentär tv-serie om decenniet? Hursomhelst tog jag chansen att berätta om det som musikaliskt var bäst på 70-talet. Gjorde dessutom en lista på mina tio största favoritlåtar från 70-talet.
 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 5/4 1988.

MITT BÄSTA 70-TAL

NU ÄR DET ÅTER STORM I ANKDAMMEN SVERIGE. Storm i ett vattenglas? Nostalgin slår till snabbare och snabbare och nu gäller det för eller emot 70-talet. Som om allting som hände musikaliskt mellan 1970 och 1979 var svart eller vitt. Visst hade decenniet sina pinsamma stunder men det bästa på 70-talet var tillräckligt bra för att minnas med respekt.
   Det var då Paul McCartney uppträdde i Örebro (1972). Ulf Lundell inledde sin storartade karriär (1975). Nils Lofgren besökte Sverige för första gången (1976). Elvis Costello gjorde sin första skiva (1977) och Yes genomförde en fängslande konsert i Göteborg (1977). Det minns jag klart, tydligt och positivt plus en massa andra sagolika händelser.
   Nedanstående lista på mina 70-talsfavoriter är varken vetenskapligt grundad eller pedagogiskt utvald. Utan mer en ögonblicksbild av de bästa låtarna låtarna jag minns just nu och här.
   Den starkt negativa bilden av 70-talet byggs på alla de osannolikt framgångsrika artisterna med lika osannolika hitlåtar som slår till snabbt men lika fort glöms.
   70-talets representanter i den tveksamma skaran var namn som Middle Of The Road, Osmonds, David Cassidy, Chicory Tip, Mud, Boney M, Baccara, Smokie med flera. Bara namnen klingar falskt än idag.
   Apropå topplistor så fanns det trots allt artister som var både framgångsrika och respekterade. Alla hits som exempelvis Sweet, Slade och T Rex radade upp på den första halvan av 70-talet är referenser än idag hos både nutida artister och vanliga lyssnare. Och ABBA.
   Redan innan ABBA van Eurovisionschlagern 1974 visste vi i Sverige att Björn Ulvaeus och Benny Andersson var låtskrivare av världsrang. Under den senaste delen av 70-talet var det ABBA-singlar som dominerade försäljningslistorna i hela världen. Deras oändliga och obrutna rad av nummer ett-singlar i England är anmärkningsvärd.
   Under andra halvan av 70-talet kom singelskivan tillbaka främst via punkens offensiv. Oberoende skivbolag med Stiff i spetsen gav ut många intressanta singlar men under de här åren, mellan 1976 och 1979, kom också många underbara album.
   Album med en förödande helhet där man inte kan byta ut enstaka låtar till granskning. Som exempelvis Nils Lofgrens ”Cry tough”, Mickey Jupps ”Juppanese”, Graham Parkers ”Squeezing out sparks”, Neil Youngs ”Zuma”, Tyla Gangs ”Yachtless”, Moon Martins ”Shots from a cold nightmare” eller Elvis Costellos ”This years model”.
   Redan några år innan punkrevolutionen fick den englska pubrocken sitt utbrott med band som Kursaal Flyers, Brinsley Schwarz, Ace, Ducks Deluxe och Kilburn & the High Roads. Deras rockiga poptradition fick sin fortsättning mot slutet av 70-talet i grupper som Motors, Records, Rumour och Tyla Gang.
   Den nu aktuelle Nick Lowe började i Brinskley Schwarz innan han blev den första Stiff-artisten och numera är en etablerad soloartist. Så ännu långt in i och mot slutet av 80-talet har vi naturliga rötter i 70-talet.

70-talets bästa låtar

1. NEIL YOUNG
: Powderfinger
2. DIRE STRAITS: Sultans of swing
3. WRECKLESS ERIC: Whole wide world
4. JACKSON BROWNE: The load-out
5. NILS LOFGREN: I came to dance
6. LED ZEPPELIN: Stairway to heaven
7. ELVIS COSTELLO: Watching the detectives
8. DUCKS DELUXE: Love's melody
9. BRUCE SPRINGSTEEN: Candy's room
10. DAVE EDMUNDS: Girls talk

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (448)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Grupper (16)
Jul (76)
Konserter (233)
Krönikor (155)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (138)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2020 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Mats Jarl 13/01: Nej, Clapton spelade bara med Bluesbreakers i England. John Mayall's första tur...

Björn Stein 12/01: Bente från 3 september 1975. Skär genom märg och ben 45 år senare...vilken v...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Ha, ha! Skrev nyss en kommentar på detta inlägg bl a om att albumet ej gick at...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Sitter och surfar på din sida. Denna har jag helt missat. Måste tyvärr erkän...

Peter Lundmark 5/01: God fortsättning på det nya året. Har följt din sida sedan starten och den h...

Per Theander 2/01: Hej! Kul att du nämner Tim Hardins absoluta mästerverk "Suite for Susan Moore...

Björn 1/01: Tack Håkan, för ännu ett år av underhållande, lärande och berörande läsn...

Hakan Nystrom 1/01: Otroligt tråkigt att höra !! Jag har alla hans plattor och hade länge hoppats...

Jan Arne Martin Lennell 29/12: Intressant lista! Försöker bestämma mig för Pretenders (balladerna är ju ur...

Silja 29/12: Ja du Håkan, jag har svårt att se någon nåd detta dystra år 2020. Men det b...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.