Blogginlägg

INTERVJUER 74-94: Magnus Lindberg (1989)

Foto: Anders Erkman

VÅREN 1989 VAR STARTSKOTTET PÅ EN MAGNIFIK COMEBACK för Magnus Lindberg. Och det skulle till stora delar ske i Örebro. Efter blott en singel, "Bortom horisonten", och en fantastisk konsert 1983 men inget utlovat album till våren 1984 blev det tyst från Magnus, mycket tyst. Efter flera händelsefattiga år började han 1987 turnera ensam och spelade ihop med olika husband på olika platser i Sverige.
   1989 var det dags för Örebro och tvÃ¥ bokade spelningar pÃ¥ skärtorsdagen och lÃ¥ngfredagen, en med band och en solo. Den väldigt Magnus Lindberg-älskande gitarristen Staffan Ernestam hade satt ihop ett band som gick under namnet Fabulous Barflys och formade ett perfekt komp till den lite ringrostige Magnus.
   Repertoaren var en 50/50-historia uppdelad pÃ¥ egna lÃ¥tar och covers men energin hos Magnus gick inte att ta miste pÃ¥.
   Dagen efter halv tre pÃ¥ eftermiddagen, en regnig lÃ¥ngfredag 24 mars, träffade jag och min blivande fru Carina (som för övrigt gick pÃ¥ kryckor...) Magnus för en fika i Stora Hotellets restaurang för nedanstÃ¥ende intervju.
   Magnus var väldigt nöjd med konserten kvällen innan, uppskattade kompbandets insatser och sÃ¥g fram mot lÃ¥ngfredagskvällens solokonsert som han skulle genomföra tillsammans med Ernestam pÃ¥ gitarr.
   Efter den här positiva upplevelsen inleddes ett seriöst samarbete mellan Lindberg och Ernestams band med fler spelningar runt i Sverige. I september 1989 blev de den officiella konstellationen som live skulle marknadsföra Lindbergs nya album, "Det kommer en vind". Jag fick uppleva en fantastisk releasekonsert pÃ¥ Ritz i Örebro som med fantastiskt energisk rockmusik tolkade skivans maskinellt framställda arrangemang pÃ¥ ett helt annat och bättre sätt.
   När samarbetet Lindberg/Ernestam/band befann sig pÃ¥ kulmen av framgÃ¥ng rÃ¥kade Magnus träffa Micke Rickfors och Pugh Rogefeldt som höll pÃ¥ att smida Grymlings-planer som gjorde att det ursprungliga projektet sköts i sank.
   I min intervju med Magnus pÃ¥ vÃ¥ren 1989 försäkrade han inför albuminspelningen att "fÃ¥r jag inte som jag vill sÃ¥ gÃ¥r jag hem" men det modernt klingande 80-talssoundet pÃ¥ "Det kommer en vind" tyder pÃ¥ annat. Jag tror Magnus blev överkörd och ett offer för den tidens gällande soundregler. Live var ju lÃ¥tmaterialet sÃ¥ mycket bättre.



Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 4/4 1989.

"Får jag inte som jag vill går jag hem"
MAGNUS LINDBERG GÖR ALBUM UTAN KOMPROMISSER

MAGNUS LINDBERG FYLLER 37 ÅR I MAJ OCH HAR mer eller mindre livnärt sig som musiker och artist i sjutton år. Han har en sporadisk karriär bakom sig. Efter fem års uppehåll i skivutgivningen gav han vid det senaste årsskiftet ut en singel, "Starkare", som lovar gott inför framtiden och en planerad inspelning av ett album.
   - Comeback och comeback, alla tjatar om comeback men jag har ju hÃ¥llit pÃ¥ hela tiden. Jag har alltid haft ett album pÃ¥ gÃ¥ng, berättar Magnus när vi träffar honom en regnig lÃ¥ngfredag pÃ¥ hans hotell i Örebro.
   Kring midnatt kvällen innan uppträdde han pÃ¥ Ritz med ett snabbkomponerat band under ledning av gitarristen Staffan Ernestam bakom sig. Ingen perfekt konsert och fÃ¥ överraskningar men i närvarokänsla var det nästan magiska 90 minuter som Magnus gav publiken.
   En 50/50-repertoar av covers och egna lÃ¥tar med höjdpunkter som "Maggie Mae", "Born to run" och hans egen "Starkare".
   - Den gick för lÃ¥ngsamt och var orepeterad. Jag överraskade musikerna, säger han självkritiskt om scenversionen av den sistnämnda lÃ¥ten.
   Singeln "Starkare" har öppnat dörren för en pÃ¥ skiva produktivare Magnus Lindberg. Efter nÃ¥gra Ã¥r dÃ¥ han har arbetat som musiklärare i Solna.
   - PÃ¥ hög- och mellanstadiet, 25 man i publiken, säger Magnus lite skämtsamt.
   - Det gav mig otroligt mycket. Utmärkt sätt att inte bli för gammal i huvudet. Fick bättre kontakt med eleverna än lärarkollegorna, säger han betydligt allvarligare.
   Magnus blev redan som 20-Ã¥ring "kändis". Spelade i Landslaget, folkrockinspirerad popgrupp, som Ã¥teruppstod för en kväll förra mÃ¥ndagen dÃ¥ bandets mest kände medlem, Lasse Lindbom, fyllde 40 Ã¥r. Magnus lämnade Landslaget redan 1975 men har bara positiva minnen frÃ¥n den tiden.
   - Vi hade en härlig gruppkänsla. En för alla, alla för en. Vi turnerade sÃ¥ otroligt intensivt. Vi var nog ett ganska underskattat gäng.
   - Sedan ville jag flyga med egna vingar. Ingen schism eller sÃ¥ fast rykten sagt att Lasse och jag var ovänner. NÃ¥gra fick för sig att lÃ¥ten "Över lik" handlade om det. Det är ju absurt.
   Lasse Lindbom producerar Magnus nya skivor och pÃ¥ Sonet, som ger ut hans skivor, finns en annan gammal Landslaget-kompis, Stefan Lagström.
   - Stefan och jag har förstÃ¥tt varandra genom alla Ã¥r sÃ¥ det samarbetet fungerar perfekt, säger Magnus och börjar berätta om albuminspelningarna som ska börja i slutet av april och fortsätta i maj.
   - Jag hoppas kunna blanda maskiner och instrument. Inte fullt sÃ¥ maskinellt som pÃ¥ singeln där bara tvÃ¥ musiker, Mats Olausson och Micke Andersson medverkar.
   - Jag tror Lasse vet hur jag vill ha det och fÃ¥r jag inte som jag vill gÃ¥r jag hem. Inga kompromisser, tack.
   När albumet släpps kanske det blir tal om turné men det är tunga suckar frÃ¥n Magnus när vi kommer in pÃ¥ det känsliga ämnet.
   - Det är problem att sätta ihop ett band som fungerar. Det ska fixas pa-anläggning, bussar och personal hit och dit. Det är en stor apparat för att stÃ¥ pÃ¥ scen nÃ¥gra timmar varje kväll.
   - DÃ¥ passar det här livet mig bättre. Att Ã¥ka runt och uppträda ensam eller med husband. Snabba ryck och snabba beslut. Trivs jättebra i Örebro och pÃ¥ Ritz. Tillsammans med Linköping, Göteborg, Malmö och Pajala(!) är Örebro min hemmaplan, avslutar en nöjd Magnus Lindberg.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.