Blogginlägg

Covers: Neil Diamond

NEIL DIAMOND: Up on the roof: Songs from the Brill Building (Columbia, 1993)

DET ÄR TÄMLIGEN NATURLIGT OCH NÄRMAST LOGISKT att Neil Diamond tolkar de här låtarna som till övervägande del är hämtade från 60-talet. Neil var nämligen runt 1960 anställd som låtskrivare i det vi brukar kalla Brill Building på Broadway i New York. Där satt en mängd låtskrivare, ofta två och två, och skrev låtar på löpande band. Material som via förlaget sedan levererades till producenter och artister som i många fall blev hits och oförglömliga klassiker.
   Här tolkar Neil sina gamla kollegors låtar, ofta genuint välkända och i många fall söndertjatade i otaliga andra coverversioner. Men Neil har känsla för materialet som många andra mer mediokra coverartister saknar. Han har exempelvis rösten som gör framträdandet personligt och ibland får han hjälp av något uppgraderat arrangemang som livar upp någon dammig evergreen.
   Peter Asher som producent och David Campbell som arrangör garanterar ett genomarbetat sound som gör lyssningen intressant fast det i många fall handlar om låtar som funnits i min medvetenhet längre tid än jag vill erkänna.
   Skivan inleds spännande med ett, jämfört med originalet, avskalat duettarrangemang av "You've Lost That Lovin' Feelin'". Neil får hjälp av Dolly Parton men deras röster kan naturligtvis inte matcha Righteous Brothers unika stämmor men duetten ger ändå låten en ny profil.
   Så långt en lovande start på skivan och det nya dramatiskt utformade arrangemanget på "Up on the roof" lyfter den låten till en ny nivå.
   Några ganska rutinmässiga tolkningar av "Love Potion Number Nine", "Will You Love Me Tomorrow" och en soft elpianovariant på Elvis Presleys rocklåt "Don't Be Cruel" tar ned stämningen något.
   Innan en högenergisk "Do wah diddy diddy" höjer tempot med hjälp av tjejkör och en avslutande gitarrduell modell större.
   Inte överraskande är det ett stort stråkarrangemang som har gjort "I (who have nothing)" både maffig och pretentiös men inte speciellt intressant.
   Versionen av "Do you know the way to San Jose" är oväntat rutinmässig och sensationsfri. Att klumpa ihop två Dionne Warwick-låtar känns också lite fantasilöst men "Don't make me over" tillhör skivans toppar. Med sitt intensiva arrangemang och kör glömmer jag för ett ögonblick bort Dionnes skimrande stämma på originalet.
   Gitarren i introt till "River Deep - Mountain High" ekar hårdrock men låten i övrigt är nedtonad jämfört med det kända originalet.
   Avslutningen på hela albumet är lite händelsefattigt och går nästan på tomgång. Visserligen gör Neil sin version av "A Groovy Kind of Love" bättre än Phil Collins men förväntningarna på "Spanish Harlem" gör mig besviken. Och inga arrangemang i världen kan rädda de simpla låtarna "Sweets for my sweet", "Happy birthday sweet sixteen" och "Save the last dance for me".
   Allra mest lätmässigt intressant på albumet är "Ten lonely guys" som har en verklighetsbaserad historia som inkluderar Neil Diamond. Går att läsa här.


1. "You've Lost That Lovin' Feelin'" (duet with Dolly Parton) (Phil Spector/Barry Mann/Cynthia Weil) 4:31
1964. Singel med The Righteous Brothers.
2. "Up on the Roof" (Gerry Goffin/Carole King) 3:29
1962. Singel med The Drifters.
3. "Love Potion Number Nine" (Jerry Leiber/Mike Stoller) 3:05
1959. Singel med The Clovers.
4. "Will You Love Me Tomorrow" (Gerry Goffin/Carole King) 3:29
1960. Singel med The Shirelles.
5. "Don't Be Cruel" (Otis Blackwell) 3:46
1956. Singel med Elvis Presley.
6. "Do Wah Diddy Diddy" (duet with Mary's Danish) (Jeff Barry/Ellie Greenwich) 2:55
1963. Singel ("Do-Wah-Diddy") med The Exciters.
7. "I (Who Have Nothing)" (Carlo Donida/Giulio "Mogol" Rapetti/Jerry Leiber/ Mike Stoller) 4:05
1961/1963. Singel ("Uno Dei Tanti") med Joe Sentieri/Singel ("I (who have nothing)) med Ben E King.
8. "Do You Know the Way to San José?" (Burt Bacharach/Hal David) 3:03
1968. Från albumet "Dionne Warwick in Valley of the Dolls" med Dionne Warwick.
9. "Don't Make Me Over" (Burt Bacharach/Hal David) 3:37
1962. Singel med Dionne Warwick.
10. "River Deep - Mountain High" (Phil Spector/Jeff Barry/Ellie Greenwich) 3:58
1966. Singel med Ike & Tina Turner.
11. "A Groovy Kind of Love" (Toni Wine/Carole Bayer Sager) 2:52
1965. Singel med Dianne and Annita.
12. "Spanish Harlem" (Jerry Leiber/Phil Spector) 3:43
1961. Singel med Ben E King.
13. "Sweets for My Sweet" (Doc Pomus/Mort Shuman) 2:53
1961. Singel med The Drifters.
14. "Happy Birthday Sweet Sixteen" (Neil Sedaka/Howard Greenfield) 3:39
1961. Singel med Neil Sedaka.
15. "Ten Lonely Guys" (Bob Feldman/Cliff Adams/Eddie Snyder/Jerry Goldstein/Larry Weiss/Lockie Edwards, Jr./Neil Diamond/Richard Gottehrer/Stanley Kahan/Wes Farrell) 4:16
1962. Singlar med Ten Broken Hearts/Pat Boone.
16. "Save the Last Dance for Me" (Doc Pomus/Mort Shuman) 2:27
1960. Singel med The Drifters.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.