Blogginlägg

En mycket speciell konsertkväll

Foto: Benny MÃ¥rtensson
Foto: Anita Larsson

PHIL CODY + RICHARD LINDGREN
Folk å Rock, Malmö 29 april 2015
Min plats: Strax bredvid scenen till höger.

Konserter är väl som livet självt: Varken svart eller vitt. Efter den mycket udda, spontana och annorlunda konsertkvällen i Malmös skivaffär Folk å Rock var det några som högljutt protesterade mot amerikanen Phil Codys minst sagt osäkra uppträdande i onsdagskväll. Men jag vill gärna förklara bakgrund och hur amerikanen från Santa Monica inte riktigt var mogen för att stå på en scen långt hemifrån.
   Den lÃ¥nga bakgrunden är att Phillip Allen Cody är född i Cincinatti, skivdebuterade 1996 pÃ¥ Jimmy Iovines etikett Interscope, spelade in ett andra album ("Big slow mover"), med Ethan Johns som producent, för samma skivbolag men fick sparken och gav ut skivan pÃ¥ egen hand.
   Phil har under Ã¥ren delat scen med Steve Earle, Jimmie Dale Gilmore och Warren Zevon och det senare samarbetet gav Phil idén att förra Ã¥ret spela in ett helt album med bara Warren Zevon-lÃ¥tar. Den lockande insikten fick mig att resa till Malmö och Codys allra första besök i det här landet. En spelning tillsammans med Malmös svar pÃ¥ Bob Dylan, Richard Lindgren, som utan att ha träffat honom tidigare lÃ¥g bakom den här Malmö-konserten. Kopplingen är lika enkel som okomplicerad. Richard har under sina spelningar i norra Italien sprungit pÃ¥ namnet Phil Cody vid flera tillfällen. De har bokats till samma typ av lokaler men inte samtidigt. Richard är dessutom stor beundrare av Codys debutalbum "The Sons of Intemperance Offering".
   PÃ¥ sitt senaste album "Sundown on a lemon tree" sjunger Richard om Phil Cody i titellÃ¥ten, "I was told Phil Cody had just passed through town". SÃ¥ det fanns massor med gemensamma beröringspunkter för detta musikaliska möte, tvÃ¥ artister som delar samma intresse.
   Malmöbokningen var initierat av en italiensk bokare som utan att direkt förklara för Cody vart han skulle, satte honom pÃ¥ ett plan frÃ¥n Milano till Kastrup i tisdags där Richard träffade honom för första gÃ¥ngen och där möter han en man som med dÃ¥ligt självförtroende som är bÃ¥de förvirrad och osäker. Den där minst sagt förvirrade känslan blev inte direkt nÃ¥gon perfekt förberedelse för en konsert i ett helt främmande land inför en nyfiken men ganska omedveten publik.
   Förutsättningarna blev inte bättre av att Cody drabbades av stor hemlängtan till sin fru, som för övrigt är manager Ã¥t Bonnie Raitt, som nästan resulterade i en kombination av nervöst sammanbrott och scenskräck vilket fick till följd att han dämpade sin Ã¥ngest med lite vin som inte gav självförtroendet nÃ¥gon boost i detta prekära läge. Det var alltsÃ¥ inget bra utgÃ¥ngsläge när konserten med Richard och Phil inleddes i onsdagskväll pÃ¥ ett välfyllt och mycket trivsamt Folk & Rock, skivbutiken som gjorts om till konsertlokal.
   Richard inledde pÃ¥ sitt sedvanligt rutinerade sätt med senaste skivans titellÃ¥t (med Phil Cody-textraden...) och fortsatte med kommersiellt säkra lÃ¥tarna "Five pints and a wink from Gwendolyn", "From Camden town to Bleecker Street" och nÃ¥gra Dylan-covers, "Boots of Spanish leather" och "Tomorrow is a long time".
   Efter en kortare paus, med mycket övertalan, steg en nervig Phil till slut upp pÃ¥ scen, ville inte möta publikens ögon och var i uppenbart dÃ¥lig balans för att bjuda pÃ¥ sig själv och sina lÃ¥tar. Men ändÃ¥ kramade han fram en fullt godkänd version av Zevons "Splendid isolation", nÃ¥gra egna lÃ¥tar, blueslÃ¥ten "St James Infirmary" (frÃ¥n en helt ny studioskiva, se nedan) och till slut en av Zevons mest kända lÃ¥tar, "Play it all night long" med mycket hjälp frÃ¥n Richard. Vid nÃ¥gra tillfällen svek självförtroendet helt, han gav upp och tog en paus för att sedan komma tillbaka.
   Det blev sammantaget en mycket speciell konsertkväll som jag sent ska glömma. Som fick nÃ¥gra i publiken att bua och visa sitt missnöje, och kanske ska en betalande publik möjligen kunna kräva lite mer professionalitet frÃ¥n scen, men det var en artist som befann sig pÃ¥ helt fel plats vid helt fel tillfälle för att kunna leverera det han är bäst pÃ¥.
   Via Richard fick jag Phils senaste skivalster i min hand, minialbumet "Featherbed" (Back & Belly). Där just blueslÃ¥ten "St James Infirmary" och Mark Kozeleks "Moorestown" finns med tillsammans med fyra egna lÃ¥tar. En helt annan och mycket mer självsäker artist, med drag av John Hiatt i rösten, och dessutom ett komp som förgyller soundet.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.