Blogginlägg

Richards italienska tema

Foto: Carina Österling

Bilder: Anders Erkman

Bilder: Olle Unenge



RICHARD LINDGREN
& MANDOLIN BROTHERS
SHOUTIN' RED
Örebro Saluhall 17 april 2015
Min plats: Stående i baren, olika platser.
Konsertlängd: 21:11-22:05 (SR, 54 min) och 22:14-23:25 (RL, 71 min)

Ibland påverkar de yttre förutsättningarna hur man som lyssnar uppfattar konsertupplevelsen. Fredagkväll på den första kommersiella konserten på Örebro Saluhall var ett vågat försök, en spännande premiär och en musikupplevelse av en onekligen splittrad prägel. Konserten blev till en allmän barspelning där stora delar av publiken hade träffats för att i första hand umgås och konversera och i andra hand underhållas av musikunderhållning från en scen. Störningsmomenten blev lite för många för att jag som aktiv lyssnare kunde koncentrera mig på det musikaliska.
   Det var dock inget som pÃ¥verkade artisterna pÃ¥ scen för bÃ¥de till kvantitet och kvalité var det ännu en gÃ¥ng en ynnest att fÃ¥ se och (nästan) höra tvÃ¥ uppenbart rutinerade artister bjuda pÃ¥ sig själva till hundra procent.
   En setlist är för Richard Lindgren aldrig huggen i sten och därför blev det nÃ¥gra ändringar i repertoaren jämfört med onsdagens Stampen-spelning. Det började ganska programenligt under de fem första lÃ¥tarna men sedan kom nÃ¥gra rejäla överraskningar i form av den 11 minuter lÃ¥nga "How long" och "Song for Claudia", sÃ¥ngen till den italienska tv-presentatören.
   Med tvÃ¥ italienare i kompet, Riccardo Makkabruni och Marco Rovino som växlade mellan mandolin, gitarr och piano, lÃ¥g Richards italienska tema nära tillhands mest hela tiden men blev än mer tydligt när han la ifrÃ¥n sig instrumenten och med själ och hjärta bjöd pÃ¥ en brinnande version av Dean Martins gamla slagnummer "Return to me", inklusive nÃ¥gra italienska glosor och häftiga danssteg. En cover som blev sÃ¥ mycket bättre live än pÃ¥ skiva.
   PÃ¥ Richards egna slagnummer "From Camden town to Bleecker Street" fick han hjälp av gamle vännen och örebroaren Olle Unenge för att i finalnumret, Mississippi John Hurts "Make me a pallet on the floor", fullkomligt explodera i en bÃ¥de rivig och rytmisk karneval med även Shoutin' Red pÃ¥ scen.
   I kvällens sista lÃ¥t tangerade lÃ¥tvalet Shoutin' Reds countryblues-kryddade repertoar som inledde konsertkvällen med nästan en timme ljuvligt akustiskt gitarrspel och en kraftfull och tveklös röst.
   Ingen hörde vad Shoutin' Red försökte förklara mellan lÃ¥tarna men musikaliskt var det än en gÃ¥ng en ynnest att fÃ¥ uppleva en 24-Ã¥rig ansprÃ¥kslös men musikaliskt fullfjädrad Enköpingstjej förvandlas till en unik traditionell bluesartist. Även hon hade stuvat om rejält i lÃ¥tlistan, inledde med "Statesboro blues" och "Labor blues" och avslutade med "I never cried", där höjdpunkten ännu en gÃ¥ng blev den brittiska folksÃ¥ngen "Geordie".

Richard Lindgrens låtar:
Dead man
Sundown on a lemon tree
Five pints and a wink from Gwendolyn
Mezcal Mae
Sunday T-blues
How long
Song for Claudia
Return to me
From Camden Town to Bleecker Street
Make me a pallet on the floor

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.